Tidigare nyheter

Vart 8:e år kommer Venus extra nära stjärnhopen Plejaderna och i början av april är det dags. Det är nästan ett "måste" att observera detta som amatörastronom, men ett "måste" som fyller både själ och hjärta med värme. Venus är än mer i ropet den kommande tiden eftersom planeten når sin maximala ljusstyrka den 28:e, lyser klarast som Den svenska almanackan alltid har uttryckt det. April är också en omstart då stjärnfallsaktiviteten börjar öka igen med Lyridernas maximum den 22:e som draglok. Krydda sedan detta med flera kometer som syns i fältkikare (hur ljus kommer C/2019 Y4 bli, man bara undrar) och Jupiter och Saturnus i sällskap på morgonhimlen, så har du en komplett kosmisk meny. Det kan behövas i detta märkliga tidevarv. Ta vara på er därute.

Gräsmånadens celesta grönbete:
På himlen (överblick) | På himlen | Obs-guiden

Helt plötsligt svämmar himlen över av kometer som kan ses i amatörteleskop, nåja, fyra i alla fall. Kartan ovan visar deras banor under mars med deras respektive namn som markerar 1 mars. Ljusast är C/2017 T2 (PanSTARRS) och C/2019 Y1 (ATLAS), som båda beräknas vara av magnitud +8 eller +9. En "dark horse" är C/2019 Y4 (ATLAS), som kan nå magnitud +3 eller ljusare senare i maj. Det är handlar också mycket om planeter under mars. Den strålande aftonstjärnan Venus syns som allra bäst och får tillfälligt sällskap av svaga Uranus den 8:e. På morgonen hittar du Jupiter och Mars, och senare även Saturnus. De sistnämnda kan behöva kikarhjälp i det starka gryningsljuset. Det händer mycket mer under månaden. Månen ockulterar Krabbnebulosan den 3:e, vårdagjämningen den 20:e, sommartidens start den 29:e...

P.S. Håll även en koll på Orions röda jätte Betelgeuse, som nu sakta börjat ljusna igen.

Vårmånadens utsprickande rymdknoppar:
På himlen (överblick) | På himlen | Obs-guiden

När kometen C/2019 Y1 (ATLAS) upptäcktes i december 2019 var den av 18:e magnituden. Sedan dess har den ljusnat till +11,5. Om den fortsätter på samma sätt kan den nå magnitud +6 eller +7 i mitten av mars då den når perihelium. MEN: den är troligen en del som brutits loss från kometen C/1988 A1 (Liller), liksom även C/1996 Q1 (Tabur) och C/2015 F3 (SWAN) var. Om vi ska gå efter hur de uppträdde kan man nästan räkna med att även ATLAS tappar både stinget och ljusstyrkan omkring tiden för perihelpassagen. I början av februari hittar du C/2019 Y1 alldeles nära den ljusa Venus, för att sedan röra sig upp genom Pegasuskvadraten. Två andra intressanta saker som händer under månaden är att asteroiden Vesta ockulterar en magnitud 5-stjärna en timme före midnatt den 11:e och att Merkurius kan ses på kvällarna ett gott stycke nedanför Venus från nu och några veckor framåt. Passa även på att följa Betelgeuses vidare öden i Orion. Magnituden ligger i skrivande stund på runt +1,6.

Göjemånadens snöfria(?) utbud:
På himlen (överblick) | På himlen | Obs-guiden

För att bli medlem i NAK, betala in medlemsavgiften till vårt plusgirokonto 23 06 54-6. Avgiften för 2020 är 175 kronor. Medlemskapet gäller för kalenderåret, det vill säga från det du betalar fram till nyår.
Glöm inte att tala om vem betalningen är för (namn, adress, mailadress, ev telefonnummer. Avgiften inkluderar medlemskap i Svensk AmatörAstronomisk Förening (SAAF) som ger ut tidskriften Telescopium och Fokus – SAAF:s nya astronomiska handledningar.
För att inte missa något nummer av medlemstidningen Telescopium skall medlemsavgiften vara betald senast den 25 januari 2020, då alla medlemmar anmäls till SAAF i slutet av Januari
För nya medlemmar som anmäler sig under oktober-december gäller medlemsskapet även för nästkommande år, dock inte SAAF vars medlemsskap kommer att räknas från 1 januari.

Personer i samma hushåll som en ordinarie medlem kan ansluta sig till NAK genom familjemedlemskap. Detta kostar 50 kronor per person men inkluderar inte SAAF eller Telescopium/Fokus.

OBS! Betala INTE in några avgifter direkt till SAAF utan allt ska betalas till NAK!

SAAF har flera amatörsektioner som du kostnadsfritt kan ansluta dig till – Deep Sky, Solsystemet, Teleskop och Variabla stjärnor.

Mer information hittar du här: SAAF:s hemsida

Medan vi följer Betelgeuses öden och äventyr kan det ju vara värt att observera annat, för januari bjuder på så mycket mer däruppe. Meteorskuren Quadrantiderna är som bäst på morgonen den 4:e då vi slipper störande månsken. En månförmörkelse i jordens halvskugga kan följas på kvällen den 10:e. Och så, om du har tillgång till ett teleskop kan du fånga Venus och Neptunus i samma synfält den 27:e (fungerar bra i en fältkikare också). Och det är bara tre av många trevligheter du kan se fram emot. Gott nytt observationsår!

Dundra genom Torsmånadens kosmiska guider:
På himlen | Obs-guiden

Läs mer om Betelgeuse hos:
Populär Astronomi | Sky & Telescope

Den röda jätten på Orions axel, Betelgeuse, är just nu ovanligt ljussvag. Stjärnan är en känd variabel och brukar variera halvregelbundet mellan magnituderna +0,0 och +1,3. Men nu har den nått +1,5. Enligt British Astronomical Association (BAA) har den inte varit så pass blek sedan slutet av 1970-talet. Betelgeuse befinner sig i slutskedet av sitt stjärnliv och tros komma att explodera som supernova inom 10.000 till 100.000 år.

Läs mer (öppnas i nytt fönster):
BAA | The Astronomer's Telegram (ATel) | ATel uppdatering

Den ljusa Venus och ringplaneten Saturnus möts när decemberdagen går över till vinternatt. Närmast är de båda den 11:e. Saturnus drunknar helt i skymningsljuset några dagar senare medan Venus bara blir allt bättre synlig för varje kväll som går – 2020 kommer att bli ett riktigt bra Venus-år! Det är fullmåne den 12:e vilket aldrig är gynnsamt när vi kommer till meteorer. Geminiderna, som når maximum den 14:e, är dock ett undantag. De är ofta så ljusa att många syns ändå, så ut och observera! Kolla även in Ursiderna som kan få ett mindre utbrott centrerat kring den 22 december klockan 22.39!

En riktigt god julmånad däruppe:
På himlen överblick (öppnas i nytt fönster) | Obs-guiden

Meteorskuren Alfa Monocerotiderna kan bjuda på en kortvarig meteorstorm på morgonen den 22 november. Enligt färska beräkningar av Esko Lyytinen och Peter Jenniskens kommer jorden att passera närmare skurens stoftspår än vad de först beräknat, så om vi har tur kan det bli ett riktigt ordentligt fyrverkeri. Utbrottet, centrerat runt klockan 05.50, kommer att pågå endast under cirka 40 minuter, och med högsta aktiviteten igång under bara en kvart. Lyytinen och Jenniskens rekommenderar att börja observera runt klockan 05.15, eller allra senast 05.30.

Uppdaterat 30/11: Det blev betydligt färre meteorer än vad man hoppats på. Enligt Karl Antier på IMO:s hemsida såg de flesta observatörer 10–20 meteorer under mindre än 30 minuter. Som mest var ZHR uppe i 80–100 omkring klockan 05.57. I Norrköping och på många andra platser i Sverige var det tyvärr mulet väder.

Läs mer:
Obs-guiden (uppdaterad) | Sky & Telescope | MeteorNews

Det är dags för det som kanske är årets celesta höjdpunkt: Merkuriuspassagen. Den 11 november kan vi i Sverige se åtminstone de första timmarna av den. Bilden ovan visar läget klockan 14.00. Ett fältkikare eller teleskop är ett måste för att se den lilla svarta pricken på solskivan. Men se till att observera säkert – titta aldrig direkt på solen utan godkända skydd! November är annars fullspäckad av händelser: variabeln Mira är i maximum (8 nov), Mars passerar nära Spica (10), asteroiden Vesta står i opposition (12), meteorskuren Leoniderna är i maximum (18), Venus och Jupiter i konjunktion lågt i skymningen (24), månen ockulterar Jupiter i dagsljus (28), månskäran lägger sig mellan Venus och Jupiter (28), kometen C/2017 T2 (PanSTARRS) rör sig genom Kusken och passerar stjärnhopen M38 (3) och mellan ljusa Capella och Almaaz (25), med mera, med mera...

Njut av vintermånadens kosmos:
På himlen överblick (öppnas i nytt fönster) | Obs-guiden

Månen vandrar sin tysta ban. Nåja, än är det inte jul men det är alltid kul att följa vår kosmiska grannes väg på himlen under en månad. Förutom att den kommer nära Jupiter och Saturnus bjuder oktober på en närkamp med stjärnhopen Praesepe/Bikupan (M44) den 22:e (bilden ovan) och en Danjonmåne intill planeten Mars den 27:e. Mars, som inte har synts sedan början av juni, går för övrigt att observera igen på morgonhimlen en bit in i oktober. Planeten Uranus står i opposition den 28:e, det gör även asteroiderna Amphitrite den 13:e och Metis den 25:e. Flera kometer kan just nu observeras med ett mindre teleskop. Den ljusaste, Africano, försvinner bort efter halva månaden, men innan dess hinner den smyga förbi Helixnebulosan den 11:e.

Slaktmånadens himmelsguider:
På himlen överblick (öppnas i nytt fönster) | Obs-guiden