Tidigare nyheter

Sommarnatten lyser upp alla taken, bara amatörastronomen är vaken. Nja, vi är inte riktigt där än, och om du fortfarande vill observera på en hyggligt mörk himmel så gäller det att passa på. Och varför då inte rikta in teleskopet mot den hyperaktuella M87 i Jungfrun – galaxen med det gigantiskt tunga svarta hålet (bilden kommer från Event Horizon Telescope collaboration). Maj bjuder också på en rad läckerheter: månen ockulterar Eskimånebulosan den 10:e, dvärgplaneten Ceres står i opposition en bit ovanför Antares i Skorpionen den 29:e, Mars passerar mycket nära stjärnhopen M35 den 19:e och asteroiden Flora likaledes stjärnan Beta Librae (eller Zubeneschamali) den 17:e, några av stjärnfallen från den rika men svårobserverade meteorskuren Eta Aquariiderna kan väl nog ses den 6:e. Och så har vi naturligtvis den ljusa Jupiter och Saturnus, ringbäraren.

Sug in dofterna från blomstermånadens himlar:
På himlen överblick (öppnas i nytt fönster) | Obs-guiden

En karta över vägen till M87 hittar du här.

Den drygt 500 kilometer stora asteroiden Pallas står i opposition den 10 april och kan då ses som en liten prick i en fältkikare eller teleskop. Den är dessutom lätthittad eftersom den rör sig alldeles intill Muphrid, ljusa Arcturus nära granne. Bilden på Pallas ovan (Credit: ESO/Vernazza et al.) är tagen med ESO:s SPHERE-instrument installerat på Very Large Telescope (VLT) vid Paranal-observatoriet i Chile. April månad bjuder på mycket annat också: månen ockulterar delar av Bikupan/Praesepe (M44) den 13:e och stjärnhopen M21 + Trifidnebulosan den 24:e, asteroiden Iris står i opposition den 5:e, meteorskuren April-Lyriderna når maximum natten mellan den 22:a och 23:e.

Botanisera i gräsmånadens växande rymder:
På himlen överblick (öppnas i nytt fönster) | Obs-guiden

Merkurius syns i skymningen till omkring den 6 mars, sedan försvinner den. Morgonstjärnan Venus syns i gryningen till omkring den 13:e, sedan försvinner också den. Blir det inga planeter kvar då? Jodå, röda Mars hittar du lätt på kvällen. I slutet av månaden finns den nära stjärnhopen Plejaderna. Jupiter lyser starkt under efternatten och morgonen, och Saturnus blir sakta bättre synlig på morgonkulan. Just de sistnämnda får närgångna besök av månen den 27:e och 29:e (se bilderna ovan). I början av mars är också kometen Iwamoto fortfarande lätthittad i Kusken. Månaden innehåller även många andra intressanta händelser där uppe. Börja med att botanisera i våra kosmiska guider.

Den härliga vårmånadens himlafenomen:
På himlen överblick (öppnas i nytt fönster) | Obs-guiden

En alltid fascinerande händelse att följa i ett teleskop är när månen skymmer planeten Saturnus. På morgonen den 2 februari går detta att observera, men ockultationen är ingen lätt sak att se. Månen och Saturnus står lågt på himlen som dessutom blir allt ljusare när gryningen bryter fram. Men det finns mycket annat att uppleva under februari: Kometen ATLAS tar vägen över Slöjnebulosan, asteroiden Herculina står i opposition, Mars kommer nära Uranus, supermånen återkommer, Merkurius syns på kvällen. Och så har vi kometen Iwamoto som passerar flera kända djuprymds-objekt och ljusa stjärnor. Kan vi nu bara be om klart väder? Snälla?

Den korta göjemånadens rymdtips:
På himlen överblick (öppnas i nytt fönster) | Obs-guiden

Uppdaterat 27/1: Information och sökkartor över de ljusaste asteroiderna 2019 hittar du här, medan information om de ljusaste kometerna finns här!

För att bli medlem i NAK, betala in medlemsavgiften till vårt plusgirokonto 23 06 54-6. Avgiften för 2019 är 175 kronor. Medlemskapet gäller för kalenderåret, det vill säga från det du betalar fram till nyår.
Glöm inte att tala om vem betalningen är för (namn, adress, mailadress, ev telefonnummer. Avgiften inkluderar medlemskap i Svensk AmatörAstronomisk Förening (SAAF) som ger ut tidskriften Telescopium och Fokus – SAAF:s nya astronomiska handledningar.
För att inte missa något nummer av medlemstidningen Telescopium skall medlemsavgiften vara betald senast den 25 januari 2019, då alla medlemmar anmäls till SAAF i slutet av Januari
För nya medlemmar som anmäler sig under oktober-december gäller medlemsskapet även för nästkommande år, dock inte SAAF vars medlemsskap kommer att räknas från 1 januari.

Personer i samma hushåll som en ordinarie medlem kan ansluta sig till NAK genom familjemedlemskap. Detta kostar 50 kronor per person men inkluderar inte SAAF eller Telescopium/Fokus.

OBS! Betala INTE in några avgifter direkt till SAAF utan allt ska betalas till NAK!

SAAF har flera amatörsektioner som du kostnadsfritt kan ansluta dig till – Deep Sky, Solsystemet, Teleskop och Variabla stjärnor.

Mer information hittar du här: SAAF:s hemsida

Gott nytt år! Och vilken rivstart det blir på 2019: vad sägs om en total månförmörkelse samtidigt som det är supermåne! Visserligen inträffar den sent på natten/morgonen den 21 januari men vad gör man inte för sin hobby. Morgonen dagen därpå bjuds istället på ett planetmöte av högsta klass när Venus och Jupiter tävlar om observatörernas gunst. Krydda detta upplägg med sådana begivenheter som meteorskuren Quadrantidernas maximum den 4:e och NEO-asteroiden Eros bästa besök fram till år 2056 så har du en månad som heter duga. Och då har jag inte nämnt alla kometer som syns i kikare och teleskop...

Torsmånadens kosmiska fyrverkeri:
På himlen överblick (öppnas i nytt fönster) | Obs-guiden

Skådespelet kan börja! På den kosmiska scenen kliver kometen 46P/Wirtanen in från kylan. Under december kommer den att passera perihelium, komma ovanligt nära jorden och ta en väg över vår stjärnhimmel som innehåller flera kända vägmärken, som Plejaderna den 16:e (bilden ovan) och den ljusa Capella dan före dopparedan. Ljusstyrkan är det inget fel på – i slutet av november rapporterade många att den låg kring +5 och den kan nå +3 i mitten av december. MEN: du kommer inte att se den som bilden ovan, genererad genom programmet Starry Night. Istället kommer du se en månstor diffus himmelsboll, kanske utan svans. Om du observerar nära stadsljus är det risk att bollen bleknar bort helt. Bästa tipset är med andra ord: sök en upp en mörk plats utan ljusföroreningar – och ta gärna med en kikare för säkerhets skull. Man kan aldrig riktigt lita på kometer. Och undvik starkt störande månsken. Händer det då inget annat under december? OM DU BARA VISSTE!!! DET ÄR EN HELT GALEN MÅNAD!!!

Ta in hela julmånadens uppdukade himlabord:
På himlen (öppnas i nytt fönster) | Obs-guiden

Rymdsonden InSight, som sändes upp från Vandenberg Air Force Base i USA den 5 maj, har i kväll klockan 20:52:59 svensk tid landat på Mars nära ekvatorn på västra sidan av ett stort lavaområde som benämns Elysium Planitia, rapporterar NASA.

I början av november blir äntligen planeten Venus synlig igen, nu som morgonstjärna i sydost – och till en början tillsammans med Jungfruns ljusa Spica (Stellarium-grafiken ovan visar läget den 24 november klockan 06.30). Det har varit ett ganska dåligt Venusår, men under årets sista månader kan vi njuta av den till fullo. Av de övriga ljusa planeterna är det fortfarande Mars som är bäst på kvällarna, även om den sakta bleknar och blir allt mindre i teleskopet. Asteroiden 3 Juno har en mycket gynnsam opposition i november – och når då sitt minsta avstånd till jorden under åren 1980–2400! Annars kan du se både stjärnfall (Leoniderna i maximum) och tre kometer den närmsta tiden. Och naturligtvis mycket, mycket mera!

Skåda vintermånadens kosmiska meny:
På himlen (öppnas i nytt fönster) | Obs-guiden

Obs-guiden uppdaterades 14/11 med uppgifter om den nyupptäckta och relativt ljusa kometen C/2018 V1 (Machholz-Fujikawa-Iwamoto).