Tidigare nyheter

Juli bjuder på flera intressanta saker på himlen. Den 2:e inträffar en total solförmörkelse. Tyvärr kan den inte ses i Sverige men du kan följa den live på nätet (se nyhet nedan). Här får vi istället nöjet att kunna avnjuta en partiell månförmörkelse under kvällen/natten den 16–17:e. Som en extra krydda finns Saturnus strax intill månen. Ringplaneten står för övrigt i opposition den 9:e. Passa på att observera den runt detta datum då ringarna får extra lyskraft genom Seeliger-effekten. Dvärgplaneten Pluto går att hitta inte så långt från Saturnus position på himlen, men det kräver ett stort teleskop om man ska lyckas se den. Juli är också starten för stjärnfallssäsongen. Perseiderna börjar så smått omkring den 17:e och både Delta Aquariiderna och Alfa Capricorniderna når maximum den 30:e. Och så får vi inte glömma bort 50-årsjubileet av Apollo 11:s färd till månen!

Hömånadens celesta skördar:
På himlen överblick (öppnas i nytt fönster) | Obs-guiden

På kvällen den 2 juli (svensk tid) inträffar en total solförmörkelse synlig över bland annat Chile och Argentina. Här i Sverige kan vi tyvärr inte ens se en partiell del, men på internet kan du uppleva totaliteten via flera sändningar. Här nedan har du länkar till några (öppnas i nya fönster). Bilden ovan från den totala solförmörkelsen den 21 augusti 2017 finns i NAK:s bildgalleri och är tagen av Anders Wettergren.

ESO, La Silla | Exploratorium, Cerro Tololo | NASA, Cerro Tololo

Ber om ursäkt för felaktig information om datum: Filmen visas 20 juli alltså om en månad, kl 19.00

Vi har fått 5 st fribiljetter som vi själva får fördela!

Vi har fått en inbjudan till en förhandsvisning av filmen Apollo 11 till minne av dess 50 års-jubileum
Filmen visas på biografen Cnema (intill Visualiseringscenter) den 20 juli kl 19.00

Svara på mail till bes.wll@telia.com

Information om filmen här: Apollo 11

Juni är ingen lätt månad för en amatörastronom. Natthimlen är helt enkelt för ljus för att man ska kunna se godbitarna där ovan. Men det finns undantag, planeterna till exempel. Jupiter lyser strålande lågt i söder och är som mest imponerande runt oppositionen den 10:e. Passa på att kolla in den röda fläcken om du har tillgång till ett teleskop. Just nu är den störd av atmosfäriska fenomen och har blivit deformerad. Andra junisaker att titta på: Kedjan av SpaceX:s Starlink-satelliter säger amatörastronomer både bu och bä till. Heavens Above hjälper dig i vilket fall som helst att hitta dem. Och så håll ögonen öppna efter eventuella ljusa Beta Taurid-meteorer i slutet av månaden. Trevlig sommar!

Njut av sommarmånadens sköna himlar:
På himlen överblick (öppnas i nytt fönster) | Obs-guiden

Bob King skriver bra och begripligt om Jupiter och den röda fläcken hos Sky & Telescope (öppnas i nytt fönster).

Sommarnatten lyser upp alla taken, bara amatörastronomen är vaken. Nja, vi är inte riktigt där än, och om du fortfarande vill observera på en hyggligt mörk himmel så gäller det att passa på. Och varför då inte rikta in teleskopet mot den hyperaktuella M87 i Jungfrun – galaxen med det gigantiskt tunga svarta hålet (bilden kommer från Event Horizon Telescope collaboration). Maj bjuder också på en rad läckerheter: månen ockulterar Eskimånebulosan den 10:e, dvärgplaneten Ceres står i opposition en bit ovanför Antares i Skorpionen den 29:e, Mars passerar mycket nära stjärnhopen M35 den 19:e och asteroiden Flora likaledes stjärnan Beta Librae (eller Zubeneschamali) den 17:e, några av stjärnfallen från den rika men svårobserverade meteorskuren Eta Aquariiderna kan väl nog ses den 6:e. Och så har vi naturligtvis den ljusa Jupiter och Saturnus, ringbäraren.

Sug in dofterna från blomstermånadens himlar:
På himlen överblick (öppnas i nytt fönster) | Obs-guiden

En karta över vägen till M87 hittar du här.

Den drygt 500 kilometer stora asteroiden Pallas står i opposition den 10 april och kan då ses som en liten prick i en fältkikare eller teleskop. Den är dessutom lätthittad eftersom den rör sig alldeles intill Muphrid, ljusa Arcturus nära granne. Bilden på Pallas ovan (Credit: ESO/Vernazza et al.) är tagen med ESO:s SPHERE-instrument installerat på Very Large Telescope (VLT) vid Paranal-observatoriet i Chile. April månad bjuder på mycket annat också: månen ockulterar delar av Bikupan/Praesepe (M44) den 13:e och stjärnhopen M21 + Trifidnebulosan den 24:e, asteroiden Iris står i opposition den 5:e, meteorskuren April-Lyriderna når maximum natten mellan den 22:a och 23:e.

Botanisera i gräsmånadens växande rymder:
På himlen överblick (öppnas i nytt fönster) | Obs-guiden

Merkurius syns i skymningen till omkring den 6 mars, sedan försvinner den. Morgonstjärnan Venus syns i gryningen till omkring den 13:e, sedan försvinner också den. Blir det inga planeter kvar då? Jodå, röda Mars hittar du lätt på kvällen. I slutet av månaden finns den nära stjärnhopen Plejaderna. Jupiter lyser starkt under efternatten och morgonen, och Saturnus blir sakta bättre synlig på morgonkulan. Just de sistnämnda får närgångna besök av månen den 27:e och 29:e (se bilderna ovan). I början av mars är också kometen Iwamoto fortfarande lätthittad i Kusken. Månaden innehåller även många andra intressanta händelser där uppe. Börja med att botanisera i våra kosmiska guider.

Den härliga vårmånadens himlafenomen:
På himlen överblick (öppnas i nytt fönster) | Obs-guiden

En alltid fascinerande händelse att följa i ett teleskop är när månen skymmer planeten Saturnus. På morgonen den 2 februari går detta att observera, men ockultationen är ingen lätt sak att se. Månen och Saturnus står lågt på himlen som dessutom blir allt ljusare när gryningen bryter fram. Men det finns mycket annat att uppleva under februari: Kometen ATLAS tar vägen över Slöjnebulosan, asteroiden Herculina står i opposition, Mars kommer nära Uranus, supermånen återkommer, Merkurius syns på kvällen. Och så har vi kometen Iwamoto som passerar flera kända djuprymds-objekt och ljusa stjärnor. Kan vi nu bara be om klart väder? Snälla?

Den korta göjemånadens rymdtips:
På himlen överblick (öppnas i nytt fönster) | Obs-guiden

Uppdaterat 27/1: Information och sökkartor över de ljusaste asteroiderna 2019 hittar du här, medan information om de ljusaste kometerna finns här!

För att bli medlem i NAK, betala in medlemsavgiften till vårt plusgirokonto 23 06 54-6. Avgiften för 2019 är 175 kronor. Medlemskapet gäller för kalenderåret, det vill säga från det du betalar fram till nyår.
Glöm inte att tala om vem betalningen är för (namn, adress, mailadress, ev telefonnummer. Avgiften inkluderar medlemskap i Svensk AmatörAstronomisk Förening (SAAF) som ger ut tidskriften Telescopium och Fokus – SAAF:s nya astronomiska handledningar.
För att inte missa något nummer av medlemstidningen Telescopium skall medlemsavgiften vara betald senast den 25 januari 2019, då alla medlemmar anmäls till SAAF i slutet av Januari
För nya medlemmar som anmäler sig under oktober-december gäller medlemsskapet även för nästkommande år, dock inte SAAF vars medlemsskap kommer att räknas från 1 januari.

Personer i samma hushåll som en ordinarie medlem kan ansluta sig till NAK genom familjemedlemskap. Detta kostar 50 kronor per person men inkluderar inte SAAF eller Telescopium/Fokus.

OBS! Betala INTE in några avgifter direkt till SAAF utan allt ska betalas till NAK!

SAAF har flera amatörsektioner som du kostnadsfritt kan ansluta dig till – Deep Sky, Solsystemet, Teleskop och Variabla stjärnor.

Mer information hittar du här: SAAF:s hemsida