Tidigare nyheter

Årets största superfullmåne (den 5:e) tar nog udden av det mesta i närheten. Vi får se hur lätt eller svårt det är att fånga kometen Lemmons sista veckor innan den försvinner. Månen fortsätter sin framfart genom Plejaderna i skymningen den 6:e och nära Jupiter och tvillingstjärnorna Castor och Pollux natten mellan den 9-10:e. Dessutom nästan snuddar vår närmaste granne Regulus den 12:e. Meteorskuren Leoniderna når dock maximum den 17:e utan att månen stör. Saturnus ringar når sin minsta lutning nu under november och det kan vara svårt att uppfatta dem i ett litet teleskop. I gengäld blir det lätt att hitta det interstellära objektet 3i/ATLAS som passerar nära flera ljusa stjärnor i Jungfrun. årets elfte månad tar också farväl av Venus och hälsar Merkurius välkommen.

Vintermånadens coola guider:
På himlen | Obs-guiden

Tider för planeternas upp- och nedgångar får du fram genom att klicka på den lilla stjärnkartan uppe till höger.

Har vi tur kan kometen C/2025 A6 (Lemmon) nå andra magnituden i slutet av oktober och innan dess passerar den flera bra guidestjärnor, som Cor Caroli den 15-16:e och Izar och Arcturus den 22:e. Två andra kometer, C/2025 R2 (SWAN) och C/2025 K1 (ATLAS), kan bli lämpliga att jaga med en kikare eller ett mindre teleskop. Oktober bjuder annars på dvärgplaneten Ceres i opposition (2:e), en superfullmåne (7:e), bloss från geostationära satelliter (11-13:e) och Jupiter som gör sitt första av tre närmanden till Pollux (12:e) - de två ställer sig dessutom på rad med månen den 14:e. Oktober är också rik på händelser som involverar Jupiters och Saturnus månar, till exempel ockulterar Ganymedes en magnitud +8-stjärna den 14:e. Stjärnfall finns också att observera: Draconiderna når maximum den 8:e (tyvärr nära fullmåne och vi missar troligen ett större utbrott) och Orioniderna är bäst runt den 21:e. Kring månadsslutet lär också Tauriderna bjuda på chans till att se en och annan ljusstark bolid.

Slaktmånadens bästa bitar hittar du här:
På himlen | Obs-guiden

Tider för planeternas upp- och nedgångar får du fram genom att klicka på den lilla stjärnkartan uppe till höger.

September är fylld till brädden av intressanta astronomiska händelser. Inte nog med att vi kan fira höstdagjämningen den 22:e - redan den 7:e inträffar en total månförmörkelse som är synlig i hela Sverige. I Norrköping går månen upp i höstfärger då totaliteten börjat några minuter innan. Den 12:e har månen kommit fram till den tindrande hopen Plejaderna och ockulterar flera av dess ljusare stjärnor. Morgonplaneten Venus är nära stjärnhopen Praesepe/Bikupan den 1:e och Lejonets huvudstjärna Regulus den 19-20:e. Vid det sistnämnda tillfället är också månen i närheten och ockulterar dessutom Venus under dagtid den 19:e. Ringplaneten Saturnus har sällskap av den svagare Neptunus på himlen - de två når opposition den 21:e och 23:e. Saturnusmånen Titan både förmörkas (12:e) och ockulteras (28:e).

Höstmånaden "lövar" mycket, läs mer här:
På himlen | Obs-guiden

Tider för planeternas upp- och nedgångar får du fram genom att klicka på den lilla stjärnkartan uppe till höger.

Augusti ger ofta en nystart för amatörastronomer. Natthimlen börjar mörkna och Perseiderna når sin topp den 12:e. Tyvärr är månen i år något av smolk i glädjebägaren. Bara tre dagar innan meteorskuren är i maximum är det fullmåne, vilket naturligtvis gör att flera av de svagare stjärnfallen bleknar bort i månskenet. Tur då att vi har ett närgånget möte mellan Venus och Jupiter att trösta oss med, också den 12:e. Månaden är naturligtvis överfull av andra intressanta händelser: Merkurius hittas på morgonhimlen under andra månadshalvan, Neptunus håller sig nära Saturnus (i konjunktion den 6:e), fyra relativt ljusa asteroider i opposition: Ausonia den 3:e, Pallas den 7:e, Julia den 11:e och Hebe den 26:e, den ljusa Mira-variabeln Chi Cygni förväntas nå maximum omkring den 18:e. Missa heller inte när månen omges utav paren Venus & Jupiter och Castor & Pollux den 20:e!

Skördemånadens lockande himlafenomen finns här:
På himlen | Obs-guiden

Tider för planeternas upp- och nedgångar får du fram genom att klicka på den lilla stjärnkartan uppe till höger.

Denna artikel har kompletterats med mer information senast den 19:e augusti.
    Nästan alla kända kometer har antingen en bana som är bunden till solsystemet, eller har kommit från det kometmoln som omger solsystemet och efter passage genom solsystemet återvänder ut till kometmolnet.
    Bara två tidigare kända kometer har kommit från den interstellära rymden, d.v.s. rymden mellan stjärnorna, men nu har en tredje sådan hittats. Det kan man avgöra genom att kometens hastighet och därmed dess energi är sådan att kometen efter passage genom solsystemet kommer att fortsätta ut till den interstellära rymden igen.
    Denna komet hittades den 1 juli och har fått namnet 3I/ATLAS där 3I betyder den 3:e Interstellära kometen. Dock enligt det vanliga ordinarie sättet att registrera en komet heter denna C/2025 N1.
    När detta skrivs är kometen fortfarande mycket ljussvag men den kommer att blir ljusare när den kommer närmare solen. Den 29:e oktober kommer kometen som närmast solen. Då och den allra närmaste tiden därefter förväntas kometen vara som ljusstarkast. Då är kometen dock sett från jorden på den andra sidan av solen så att den inte är synlig för oss. Det som behövs är att kometen är på tillräckligt vinkelavstånd från solen så att kometen kan observeras på mörk himmel.
    Det beskrivs för amatörastronomer vara två lämpliga observationsperioder för denna komet, dels i september på kvällen och dels den senare delen av november och första delen av december på efternatten.
    En komet blir ofta ljussvagare eller ljusstarkare än vad som var förväntat. Olika prognoser anger olika förväntade ljusstyrkor. Så vi får se hur ljusstark eller ljussvag den blir.

Nedan några länkar för den som vill läsa mer.

https://science.nasa.gov/

https://theskylive.com/

https://skyandtelescope.org/ (1)

https://skyandtelescope.org/ (2)

https://astro.vanbuitenen.nl/

https://www.scienceinschool.org/

Sommarens natthimmel blir långsamt mörkare under juli och i slutet av månaden går det riktigt bra att se stjärnbilderna igen. En måne som inte stör gör också att det blir en bra start på stjärnfallssäsongen när både de Sydliga Delta Aquariiderna och Alfa Capricorniderna når sina toppar den 31:e. Planeterna lägger beslag på morgonhimlen där Jupiter dyker upp runt den 19:e och gör därmed sällskap till ljusa Venus och Saturnus, den senare med Neptunus som nära bisittare.

Hömånadens digra obs-guide hittar du här:
På himlen | Obs-guiden

Tider för planeternas upp- och nedgångar får du fram genom att klicka på den lilla stjärnkartan uppe till höger.

Maj innebär en allt ljusare himmel och det blir besvärligare att observera stjärnhimlen. Då är det bra att det finns ljusa objekt att hitta: asteroiden Vesta når en mycket gynnsam opposition den 2:e och kan teoretiskt ses för blotta ögat, men det underlättar med en kikare. Mars forsar förbi den fina stjärnhopen Praesepe/Bikupan (M44) den 4–5:e. Jupiter inne på sista versen för säsongen och avslutar med klang och jubel den 28:e då den står nära Danjonmånen. Innan dess kan två månskuggor ses samtidigt på planeten den 22:e. Morgonstjärnan Venus står för tillfället ganska lågt över horisonten och mellan den 10:e och 30:e är det knepigt att se den. Testa istället att hitta den dagtid – den syns ju även då. Den 24:e visar månen var planeten finns på himlen.

Blomstermånadens sprakande himlaguider finns här:
PÃ¥ himlen | Obs-guiden

En nyupptäckt relativt ljus komet, C/2025 F2 (SWAN), går att se i nordost på morgnarna under april. Magnituden är i skrivande stund runt +9,5 men den bör bli åtminstone ett bra objekt i en fältkikare lite senare under månaden. Läs mer om kometen hos Sky & Telescope. Tabellen nedan ger höjden för kometen vid den nautiska gryningens början (solhöjden = -12°).

12 april kl 04.12 14,9° i ONO
16 april kl 03.58 14,4° i NO
20 april kl 03.43 12,8° i NO
24 april kl 03.27 9,5° i NNO
28 april kl 03.10 3,9° i NNO


April börjar starkt med att månen passerar framför Plejaderna och ockulterar flera av dess ljusa stjärnor på kvällen den 1:e. Månaden bjuder på ännu fler intressanta ockultationer: Asellus Borealis (Norra Åsnan) i Kräftan den 6:e, där den är strykande söder om Norrköping, och Tau Scorpii den 17:e, där månen samtidigt är nära Antares. April räknas också som starten för stjärnfallssäsongen då Lyriderna når maximum den 22:e. Annat vårgodis att se fram emot: Castor och Pollux pekar åter mot Mars den 10:e, morgonstjärnan Venus lyser klarast den 27:e och så har du chans att se en Danjonmåne den 28:e.

Gräsmånadens grönskande guider finns här:
På himlen | Obs-guiden

Vår närmaste granne spelar den ena huvudrollen under mars månad. På morgonen den 14:e kan vi se starten på en månförmörkelse. Tyvärr går månen ned precis när det bästa bara har börjat. Som plåster på såret fixar månen en partiell solförmörkelse mitt på dagen den 29:e. Månen når även sin nordligaste (den 7:e) och sydligaste (den 22:e) deklination som den kan ha under den 18,6-åriga period som det tar för månnoderna att vandra ett helt varv längs månbanan. Månadens andra huvudroll har Venus. Tack vare sin nordligare deklination jämfört med solen kan planeten observeras både som morgonstjärna och aftonstjärna mellan den 12 och 21 mars. Därefter syns den bara på morgonen.

Vårmånadens himmelska guider finns här:
På himlen | Obs-guiden