Tidigare nyheter

De allra flesta kända kometer har en bana som antingen är helt inom solsystemet eller har en så stor bana att de yttre delarna är utanför solsystemet.
   Det är bara två tidigare kända kometer som har kommit från den interstellära rymden d.v.s. rymden mellan stjärnorna, men nu har en tredje sådan hittats.
   Det kan man avgöra genom att kometens hastighet och därmed dess energi är sådan att kometen efter passage genom solsystemet kommer att fortsätta ut till den interstellära rymden igen.
   Denna komet hittades den 1 juli och har fått namnet 3I/ATLAS där 3I betyder den 3:e Interstellära kometen.
   Dock enligt det vanliga ordinarie sättet att registrera en komet heter denna C/2025 N1.
   Kometen är nu mycket ljussvag men blir ljusare när den kommer närmare solen. En komet blir ofta ljussvagare eller ljusstarkare än vad som var förväntat. Det är därför ännu för tidigt att avgöra om kometen kommer att kunna ses med teleskop i storlek som amatörastronomer brukar använda.

https://science.nasa.gov/

https://theskylive.com

Denna artikel är kompletterad med mer information senast den 7 juli.

Sommarens natthimmel blir långsamt mörkare under juli och i slutet av månaden går det riktigt bra att se stjärnbilderna igen. En måne som inte stör gör också att det blir en bra start på stjärnfallssäsongen när både de Sydliga Delta Aquariiderna och Alfa Capricorniderna når sina toppar den 31:e. Planeterna lägger beslag på morgonhimlen där Jupiter dyker upp runt den 19:e och gör därmed sällskap till ljusa Venus och Saturnus, den senare med Neptunus som nära bisittare.

Hömånadens digra obs-guide hittar du här:
På himlen | Obs-guiden

Tider för planeternas upp- och nedgångar får du fram genom att klicka på den lilla stjärnkartan uppe till höger.

Maj innebär en allt ljusare himmel och det blir besvärligare att observera stjärnhimlen. Då är det bra att det finns ljusa objekt att hitta: asteroiden Vesta når en mycket gynnsam opposition den 2:e och kan teoretiskt ses för blotta ögat, men det underlättar med en kikare. Mars forsar förbi den fina stjärnhopen Praesepe/Bikupan (M44) den 4–5:e. Jupiter inne på sista versen för säsongen och avslutar med klang och jubel den 28:e då den står nära Danjonmånen. Innan dess kan två månskuggor ses samtidigt på planeten den 22:e. Morgonstjärnan Venus står för tillfället ganska lågt över horisonten och mellan den 10:e och 30:e är det knepigt att se den. Testa istället att hitta den dagtid – den syns ju även då. Den 24:e visar månen var planeten finns på himlen.

Blomstermånadens sprakande himlaguider finns här:
PÃ¥ himlen | Obs-guiden

En nyupptäckt relativt ljus komet, C/2025 F2 (SWAN), går att se i nordost på morgnarna under april. Magnituden är i skrivande stund runt +9,5 men den bör bli åtminstone ett bra objekt i en fältkikare lite senare under månaden. Läs mer om kometen hos Sky & Telescope. Tabellen nedan ger höjden för kometen vid den nautiska gryningens början (solhöjden = -12°).

12 april kl 04.12 14,9° i ONO
16 april kl 03.58 14,4° i NO
20 april kl 03.43 12,8° i NO
24 april kl 03.27 9,5° i NNO
28 april kl 03.10 3,9° i NNO


April börjar starkt med att månen passerar framför Plejaderna och ockulterar flera av dess ljusa stjärnor på kvällen den 1:e. Månaden bjuder på ännu fler intressanta ockultationer: Asellus Borealis (Norra Åsnan) i Kräftan den 6:e, där den är strykande söder om Norrköping, och Tau Scorpii den 17:e, där månen samtidigt är nära Antares. April räknas också som starten för stjärnfallssäsongen då Lyriderna når maximum den 22:e. Annat vårgodis att se fram emot: Castor och Pollux pekar åter mot Mars den 10:e, morgonstjärnan Venus lyser klarast den 27:e och så har du chans att se en Danjonmåne den 28:e.

Gräsmånadens grönskande guider finns här:
På himlen | Obs-guiden

Vår närmaste granne spelar den ena huvudrollen under mars månad. På morgonen den 14:e kan vi se starten på en månförmörkelse. Tyvärr går månen ned precis när det bästa bara har börjat. Som plåster på såret fixar månen en partiell solförmörkelse mitt på dagen den 29:e. Månen når även sin nordligaste (den 7:e) och sydligaste (den 22:e) deklination som den kan ha under den 18,6-åriga period som det tar för månnoderna att vandra ett helt varv längs månbanan. Månadens andra huvudroll har Venus. Tack vare sin nordligare deklination jämfört med solen kan planeten observeras både som morgonstjärna och aftonstjärna mellan den 12 och 21 mars. Därefter syns den bara på morgonen.

Vårmånadens himmelska guider finns här:
På himlen | Obs-guiden

Aftonstjärnan Venus har redan glatt oss i flera månader. Under februari når den som högst på skymningshimlen och den är också som ljusast. Den kan vara kul att följa planetens fas till en allt tunnare skära – åtminstone i slutet av månaden bör den lätt kunna ses i en enkel fältkikare. Nu är det ju inte bara Venus som imponerar på kvällen. Både Mars och Jupiter fortsätter att vara iögonfallande även om den förstnämnde sakta tappar i ljusstyrka. Runt den 24:e dyker även Merkurius upp i skymningen och då finns det faktiskt chans att samma kväll observera alla åtta huvudplaneterna med hjälp av blotta ögat, en kikare och kanske ett mindre teleskop.

Göjemånadens planetfyllda guider finns här:
På himlen | Obs-guiden

I rubriken nämnda rymdsond passerade på julaftonen närmare solen än någon annan rymdsond tidigare, med det minsta avståndet sex miljoner kilometer, bara drygt fyra gånger solens diameter. Observera att det finns missvisande illustrationer där rymdsonden verkar vara ännu närmare solen. Under 2025 är det planerat ytterligare två sådana passager. Mer information finns på:

https://science.nasa.gov/

Astronomiåret 2025 får en smakstart med januari. Planeten Mars når äntligen sin opposition den 16:e och utses till månadens höjdare. Men den får stark konkurrens: meteorskuren Quadrantiderna når ett nästan månfritt maximum den 3:e. Kvartsmånen ockulterar Saturnus på kvällen den 4:e. Lunar X syns perfekt den 6:e. Asteroiden Alinda kommer rekordnära jorden den 8:e och passerar bland annat mindre än en halv grad från Castor den 16:e. Månen ockulterar flera stjärnor i Plejaderna den 10:e. Samma dag når halv-Venus sitt största vinkelavstånd från solen. Venus kommer dessutom nära Saturnus den 18:e och Neptunus den 31:e. Lägg därtill intressanta händelser med kometerna C/2023 A3 (Tsuchinshan-ATLAS) och C/2024 G3 (ATLAS), att Saturnusmånen Titan uppvisar både förmörkelser och skuggpassager, och mycket mycket annat.

Torsmånadens späckade obs-guide läser du här:
På himlen | Obs-guiden

December är årets enda månad som du kan se alla fem ljusa planeterna: Merkurius dyker upp på morgonen runt Lucia och är som bäst den 20:e. Venus blir allt bättre synlig som den strålande aftonstjärnan. Mars ljusnar allt mer, vänder på klacken och får retrograd rörelse den 7:e innan den riktigt når fram till stjärnhopen Praesepe/Bikupan. Dessutom ockulterar månen planeten på dagen den 18:e. Jupiter är kungen och når opposition i Oxen den 7:e. Jupitermånarna är alltid extra intressanta vid denna tid då transits och månskuggor syns nära den stora röda fläcken. Saturnus är kvällsplanet och bjuder på ytterligare två Titan-passager den 6:e och 22:e.

Julmånadens kosmiska klappar öppnas här:
På himlen | Obs-guiden