Tidigare nyheter

En supernova av typen Ia blossade den 21 april upp i galaxen NGC 3643 i stjärnbilden Lejonet, men det är först nu den har blivit så pass ljus att den kan ses i mindre amatörteleskop. Supernovan, som har beteckningen SN2020hvf, är för tillfället av magnitud +12. Det är faktiskt ljusare än själva galaxen som är svårare att observera med en magnitud på +14.6.

Uppdaterat 16/5: Sky & Telescope har en artikel om supernovan i NGC 3643 och en något ljussvagare i galaxen M61.

Aftonstjärnan Venus har följt oss som en kär vän sedan i vintras, men nu är det dags att ta avsked. I slutet av maj försvinner den men innan dess får den sällskap av Merkurius som är på kort visit. Passa också på att följa Venus fas de sista veckorna – den smala skäran kan skönjas i en fältkikare! Den lovande kometen C/2019 Y4 (ATLAS) håller på att falla sönder och samman och kanske går under helt under den närmaste tiden. Istället välkomnar vi nya C/2020 F8 (SWAN) och hoppas att den blir tillräckligt stark för lysa i den ljusa försommarnatten. Morgonhimlen förgylls av Jupiter och Saturnus, som under maj står mindre än 5 grader från varandra. En försmak av vad som komma skall!

Uppdaterat 16/5: Kometen C/2020 F8 (SWAN) är tyvärr även den ljussvagare än hoppats. Magnituden är just nu runt +6.

Blomstermånadens prunkande himmelsfält:
På himlen (överblick) | På himlen | Obs-guiden

Vart 8:e år kommer Venus extra nära stjärnhopen Plejaderna och i början av april är det dags. Det är nästan ett "måste" att observera detta som amatörastronom, men ett "måste" som fyller både själ och hjärta med värme. Venus är än mer i ropet den kommande tiden eftersom planeten når sin maximala ljusstyrka den 28:e, lyser klarast som Den svenska almanackan alltid har uttryckt det. April är också en omstart då stjärnfallsaktiviteten börjar öka igen med Lyridernas maximum den 22:e som draglok. Krydda sedan detta med flera kometer som syns i fältkikare (hur ljus kommer C/2019 Y4 bli, man bara undrar) och Jupiter och Saturnus i sällskap på morgonhimlen, så har du en komplett kosmisk meny. Det kan behövas i detta märkliga tidevarv. Ta vara på er därute.

Gräsmånadens celesta grönbete:
På himlen (överblick) | På himlen | Obs-guiden


C/2019 Y4 är på väg att brytas sönder
Den så lovande ATLAS-kometen har visat tecken på att brytas sönder. En indikation är att den har blivit ljussvagare. Läs mer:
Sky & Telescope | Spaceweather | BAA | AT 1 | AT 2

Helt plötsligt svämmar himlen över av kometer som kan ses i amatörteleskop, nåja, fyra i alla fall. Kartan ovan visar deras banor under mars med deras respektive namn som markerar 1 mars. Ljusast är C/2017 T2 (PanSTARRS) och C/2019 Y1 (ATLAS), som båda beräknas vara av magnitud +8 eller +9. En "dark horse" är C/2019 Y4 (ATLAS), som kan nå magnitud +3 eller ljusare senare i maj. Det är handlar också mycket om planeter under mars. Den strålande aftonstjärnan Venus syns som allra bäst och får tillfälligt sällskap av svaga Uranus den 8:e. På morgonen hittar du Jupiter och Mars, och senare även Saturnus. De sistnämnda kan behöva kikarhjälp i det starka gryningsljuset. Det händer mycket mer under månaden. Månen ockulterar Krabbnebulosan den 3:e, vårdagjämningen den 20:e, sommartidens start den 29:e...

P.S. Håll även en koll på Orions röda jätte Betelgeuse, som nu sakta börjat ljusna igen.

Vårmånadens utsprickande rymdknoppar:
På himlen (överblick) | På himlen | Obs-guiden

När kometen C/2019 Y1 (ATLAS) upptäcktes i december 2019 var den av 18:e magnituden. Sedan dess har den ljusnat till +11,5. Om den fortsätter på samma sätt kan den nå magnitud +6 eller +7 i mitten av mars då den når perihelium. MEN: den är troligen en del som brutits loss från kometen C/1988 A1 (Liller), liksom även C/1996 Q1 (Tabur) och C/2015 F3 (SWAN) var. Om vi ska gå efter hur de uppträdde kan man nästan räkna med att även ATLAS tappar både stinget och ljusstyrkan omkring tiden för perihelpassagen. I början av februari hittar du C/2019 Y1 alldeles nära den ljusa Venus, för att sedan röra sig upp genom Pegasuskvadraten. Två andra intressanta saker som händer under månaden är att asteroiden Vesta ockulterar en magnitud 5-stjärna en timme före midnatt den 11:e och att Merkurius kan ses på kvällarna ett gott stycke nedanför Venus från nu och några veckor framåt. Passa även på att följa Betelgeuses vidare öden i Orion. Magnituden ligger i skrivande stund på runt +1,6.

Göjemånadens snöfria(?) utbud:
På himlen (överblick) | På himlen | Obs-guiden

För att bli medlem i NAK, betala in medlemsavgiften till vårt plusgirokonto 23 06 54-6. Avgiften för 2020 är 175 kronor. Medlemskapet gäller för kalenderåret, det vill säga från det du betalar fram till nyår.
Glöm inte att tala om vem betalningen är för (namn, adress, mailadress, ev telefonnummer. Avgiften inkluderar medlemskap i Svensk AmatörAstronomisk Förening (SAAF) som ger ut tidskriften Telescopium och Fokus – SAAF:s nya astronomiska handledningar.
För att inte missa något nummer av medlemstidningen Telescopium skall medlemsavgiften vara betald senast den 25 januari 2020, då alla medlemmar anmäls till SAAF i slutet av Januari
För nya medlemmar som anmäler sig under oktober-december gäller medlemsskapet även för nästkommande år, dock inte SAAF vars medlemsskap kommer att räknas från 1 januari.

Personer i samma hushåll som en ordinarie medlem kan ansluta sig till NAK genom familjemedlemskap. Detta kostar 50 kronor per person men inkluderar inte SAAF eller Telescopium/Fokus.

OBS! Betala INTE in några avgifter direkt till SAAF utan allt ska betalas till NAK!

SAAF har flera amatörsektioner som du kostnadsfritt kan ansluta dig till – Deep Sky, Solsystemet, Teleskop och Variabla stjärnor.

Mer information hittar du här: SAAF:s hemsida

Medan vi följer Betelgeuses öden och äventyr kan det ju vara värt att observera annat, för januari bjuder på så mycket mer däruppe. Meteorskuren Quadrantiderna är som bäst på morgonen den 4:e då vi slipper störande månsken. En månförmörkelse i jordens halvskugga kan följas på kvällen den 10:e. Och så, om du har tillgång till ett teleskop kan du fånga Venus och Neptunus i samma synfält den 27:e (fungerar bra i en fältkikare också). Och det är bara tre av många trevligheter du kan se fram emot. Gott nytt observationsår!

Dundra genom Torsmånadens kosmiska guider:
På himlen | Obs-guiden

Läs mer om Betelgeuse hos:
Populär Astronomi | Sky & Telescope

Den röda jätten på Orions axel, Betelgeuse, är just nu ovanligt ljussvag. Stjärnan är en känd variabel och brukar variera halvregelbundet mellan magnituderna +0,0 och +1,3. Men nu har den nått +1,5. Enligt British Astronomical Association (BAA) har den inte varit så pass blek sedan slutet av 1970-talet. Betelgeuse befinner sig i slutskedet av sitt stjärnliv och tros komma att explodera som supernova inom 10.000 till 100.000 år.

Läs mer (öppnas i nytt fönster):
BAA | The Astronomer's Telegram (ATel) | ATel uppdatering

Den ljusa Venus och ringplaneten Saturnus möts när decemberdagen går över till vinternatt. Närmast är de båda den 11:e. Saturnus drunknar helt i skymningsljuset några dagar senare medan Venus bara blir allt bättre synlig för varje kväll som går – 2020 kommer att bli ett riktigt bra Venus-år! Det är fullmåne den 12:e vilket aldrig är gynnsamt när vi kommer till meteorer. Geminiderna, som når maximum den 14:e, är dock ett undantag. De är ofta så ljusa att många syns ändå, så ut och observera! Kolla även in Ursiderna som kan få ett mindre utbrott centrerat kring den 22 december klockan 22.39!

En riktigt god julmånad däruppe:
På himlen överblick (öppnas i nytt fönster) | Obs-guiden

Meteorskuren Alfa Monocerotiderna kan bjuda på en kortvarig meteorstorm på morgonen den 22 november. Enligt färska beräkningar av Esko Lyytinen och Peter Jenniskens kommer jorden att passera närmare skurens stoftspår än vad de först beräknat, så om vi har tur kan det bli ett riktigt ordentligt fyrverkeri. Utbrottet, centrerat runt klockan 05.50, kommer att pågå endast under cirka 40 minuter, och med högsta aktiviteten igång under bara en kvart. Lyytinen och Jenniskens rekommenderar att börja observera runt klockan 05.15, eller allra senast 05.30.

Uppdaterat 30/11: Det blev betydligt färre meteorer än vad man hoppats på. Enligt Karl Antier på IMO:s hemsida såg de flesta observatörer 10–20 meteorer under mindre än 30 minuter. Som mest var ZHR uppe i 80–100 omkring klockan 05.57. I Norrköping och på många andra platser i Sverige var det tyvärr mulet väder.

Läs mer:
Obs-guiden (uppdaterad) | Sky & Telescope | MeteorNews