Tidigare nyheter

Två klassiska novor har nyligen dykt upp på sommarhimlen. Båda kräver teleskop för att kunna observeras. Nova Cassiopeiae 2020 (kartan ovan, från TheSkyX, (C) Software Bisque) upptäcktes 27 juli av Stanislav Korotkij och Kirill Sokolovskij. Magnituden var då +12,4. Sedan dess har stjärnan långsamt ljusnat och har den 9 augusti en magnitud på cirka +11. Nova Aquilae 2020 no 2 upptäcktes 13 juli av Palomar Gattini-IR collaboration (PGIR) och är betydligt ljussvagare, just nu är magnituden nära +16. En möjlig supernova har dessutom blossat upp i den närbelägna galaxen NGC 5002 (mag +13,8), belägen 3,4°OSO om Cor Caroli i Jakthundarna. Supernovan var av magnitud +16,8 i går men har chanser att ljusna till kanske +11.

De klassiska novorna debatteras på Astronet.
Supernovan i NGC 5002 nämns hos BAA.

Kartor med jämförelsemagnituder för novorna kan du hämta hos AAVSO. Novornas namn är N Cas 2020 respektive N Aql 2020 No. 2.

Augusti är lika med stjärnfall, och speciellt då meteorskuren Perseiderna som i år kommer att vara bäst natten mellan den 12:e och 13:e. Tyvärr stör månen (lite mindre än halv) en del. Månaden är också full av planeter: Merkurius kan du spana efter på morgonen under de första dagarna. Venus lyser starkt som morgonstjärna (se bilden ovan) och når sitt största vinkelavstånd från solen den 13:e. Röda Mars kommer upp allt tidigare på kvällen. Jupiter och Saturnus slår följe från kväll till natt. Uranus och Neptunus observeras bäst efter midnatt. Till och med dvärgplaneten Pluto står gynnsamt till under augusti om du har ett teleskop XXL. Men månaden har mycket annat intressant: transneptunska objektet 2003 QX111 ockulterar en magnitud 10-stjärna i Valfisken den 10:e (beräkningarna är dock osäkra), dvärgplaneten Ceres står i opposition den 28:e och – naturligtvis: de tre kometerna med C/2020 F3 (NEOWISE) i spetsen!

Skördemånadens stjärnskott på menyn:
På himlen (överblick) | På himlen | Obs-guiden

European Space Agency, har idag publicerat de första bilderna av solen tagna från rymdsonden Solar Orbiter. I de detaljerade bilderna ser man solar flares (solflammor) som är små och dessa har man benämnt campfires (lägereldar).

Solar Orbiter´s första bilder

Små solflammor benämnda lägereldar

Vilken juli det verkar bli! Först och främst: planeterna! Både Jupiter (den 14:e) och Saturnus (den 21:e) står i opposition och är som allra ljusast och bäst att observera. Alltid iögonfallande Venus syns allt bättre som morgonstjärna och når sin maximala ljusstyrka den 10:e. Sennattens Mars börjar också bli riktigt ljus och visar lätt ytdetaljer i ett teleskop. Kan det bli bättre? Ja, det kan det! Kometen C/2020 F3 (NEOWISE) verkar hålla ihop och är riktigt ljus, magnitud runt +1 i början av månaden. Vi får se hur ljus den är när den dyker upp – ut och spana!

Uppdaterat 5/7: Observatörer längre söderut i Europa och USA har under flera dygn kunnat se kometen i gryningen i nordost, åtminstone med kikare. Flera har också fotograferat den. Än så länge har jag inte sett några svenska observationer, men så är den också svårare att se från vårt land. Vädret har heller inte varit det bästa den senaste tiden.

Uppdaterat 8/7: Nu har kometen även observerats i Sverige av flera observatörer. SAAF:s Johan Warell var troligen den förste. Läs mer på SAAF:s forum Astronet.

Hömånadens fantastiska händelser:
På himlen (överblick) | På himlen | Obs-guiden

En supernova av typ Ia har upptäckts i galaxen M85 i stjärnbilden Berenikes Hår. Den är fortfarande ljussvag (magnitud +16 den 26 juni) men skulle eventuellt kunna öka till magnitud +12. M85 syns just nu på kvällarna. Den 29 juni klockan 01.00 är dess höjd 14,3° i VNV (solhöjd –8,2°) i Norrköping. Sydligaste Sverige har bättre möjligheter att se den.

Läs mer hos: BAA.

Uppdaterat 5/7: Den senaste observationen jag sett av supernovan i M85 är från den 29/7 och visade magnituden +13,8 och stigande. En supernova i galaxen NGC 4457 i Jungfrun har också blossat upp. Den är av magnitud +13 och stigande. Båda galaxerna kan hittas lågt i väster på kvällshimlen men syns bättre från sydligaste Sverige.

Läs mer hos: Sky & Telescope.

Vi lever i märkliga tider. Coronaepidemin har förvandlat världen till något vi inte riktigt känner igen. En sak är i alla fall som vanligt: det blir midsommar och vår himmel fylls med ett fantastiskt ljus även på nätterna. Tyvärr medför det att man inte längre kan se stjärnhimlen ordentligt. Något som ändå syns med lätthet är de ljusa planeterna. Duon Saturnus och Jupiter lyser hela månaden under tidig morgon och syns allt bättre. I slutet av juni går de till och med att observera från 23-tiden. André Frankes grafik här ovan visar hur det ser ut när månen är på tillfälligt besök den 9 juni klockan 02.30. Senare i månaden går även den rödaktiga Mars och den intensivt lysande Venus att se på morgonhimlen. Det finns mer som inträffar den närmaste tiden: en blek månförmörkelse i jordens halvskugga den 5:e, månen ockulterar Venus på förmiddagen den 19:e (akta dig för solen!), asteroiden Iris når sin opposition den 28:e. Och så finns det några kometer, om de nu inte går sönder...

Sommarmånadens ljusaste bjudningar:
På himlen (överblick) | På himlen | Obs-guiden

Dvärgnovan PQ Andromedae (av WZ Sge-typ) befinner sig just nu i ett sällsynt utbrott. Magnituden ligger för närvarande på +10,5, att jämföra med det normala +19,5. Dvärgnovan ligger mellan Algol och Almach. Hos AAVSO kan du få en stjärnkarta med jämförelsemagnituder med hjälp av deras Variable Star Plotter. Kartan ovan kommer från SkySafari 6 Pro.

Läs mer hos: AAVSO | BAA.

En supernova av typen Ia blossade den 21 april upp i galaxen NGC 3643 i stjärnbilden Lejonet, men det är först nu den har blivit så pass ljus att den kan ses i mindre amatörteleskop. Supernovan, som har beteckningen SN2020hvf, är för tillfället av magnitud +12. Det är faktiskt ljusare än själva galaxen som är svårare att observera med en magnitud på +14.6.

Uppdaterat 16/5: Sky & Telescope har en artikel om supernovan i NGC 3643 och en något ljussvagare i galaxen M61.

Aftonstjärnan Venus har följt oss som en kär vän sedan i vintras, men nu är det dags att ta avsked. I slutet av maj försvinner den men innan dess får den sällskap av Merkurius som är på kort visit. Passa också på att följa Venus fas de sista veckorna – den smala skäran kan skönjas i en fältkikare! Den lovande kometen C/2019 Y4 (ATLAS) håller på att falla sönder och samman och kanske går under helt under den närmaste tiden. Istället välkomnar vi nya C/2020 F8 (SWAN) och hoppas att den blir tillräckligt stark för lysa i den ljusa försommarnatten. Morgonhimlen förgylls av Jupiter och Saturnus, som under maj står mindre än 5 grader från varandra. En försmak av vad som komma skall!

Uppdaterat 16/5: Kometen C/2020 F8 (SWAN) är tyvärr även den ljussvagare än hoppats. Magnituden är just nu runt +6.

Blomstermånadens prunkande himmelsfält:
På himlen (överblick) | På himlen | Obs-guiden

Vart 8:e år kommer Venus extra nära stjärnhopen Plejaderna och i början av april är det dags. Det är nästan ett "måste" att observera detta som amatörastronom, men ett "måste" som fyller både själ och hjärta med värme. Venus är än mer i ropet den kommande tiden eftersom planeten når sin maximala ljusstyrka den 28:e, lyser klarast som Den svenska almanackan alltid har uttryckt det. April är också en omstart då stjärnfallsaktiviteten börjar öka igen med Lyridernas maximum den 22:e som draglok. Krydda sedan detta med flera kometer som syns i fältkikare (hur ljus kommer C/2019 Y4 bli, man bara undrar) och Jupiter och Saturnus i sällskap på morgonhimlen, så har du en komplett kosmisk meny. Det kan behövas i detta märkliga tidevarv. Ta vara på er därute.

Gräsmånadens celesta grönbete:
På himlen (överblick) | På himlen | Obs-guiden


C/2019 Y4 är på väg att brytas sönder
Den så lovande ATLAS-kometen har visat tecken på att brytas sönder. En indikation är att den har blivit ljussvagare. Läs mer:
Sky & Telescope | Spaceweather | BAA | AT 1 | AT 2