Tisdag 19 november 2019
Vi finns här: www.nak.se

Guide till att bygga ditt eget teleskop

Vad man bör tänka på när man väljer teleskop

När man funderar på att skaffa sig ett teleskop finns det ett par saker man bör tänka på. Eftersom det finns så många olika typer av teleskop och eftersom varje teleskop är bättre anpassat för vissa situationer än andra är det bra att veta vilket teleskop som skulle komma att passa bäst för just dig.

Först måste du veta hur du vill använda ditt teleskop och vad du är intresserad av att få ut av det. Även i mycket små teleskop kan man se förvånansvärt mycket på stjärnhimlen; detaljerade vyer av Månen, polarkalotterna på Mars, Venus faser, Jupiter och dess största månar, ringarna runt Saturnus. Med lite större teleskop kan du även få syn på Uranus och Neptunus och med ett riktigt kraftfullt teleskop är även Pluto inom räckhåll. Men redan med ett litet teleskop finns det många möjligheter. Inte minst allt man kan hitta i "deep sky" såsom galaxer, stjärnhopar och nebulosor. Många galaxer ur Messier-katalogen går att observera samt många andra stjärnor, kometer och asteroider.

Något som man ofta glömmer när man bestämmer sig för ett visst teleskop är hur portabelt det är. Kom ihåg att det måste vara lätt och smidigt om du måste bära ut det varje kväll när du vill observera. Om du måste bära teleskopet uppför trapporna får det inte vara för tungt och om du måste åka med bilen till en bättre observationsplats får teleskopet inte vara så stort att det inte får plats i bagageutrymmet. Ofta blir teleskopet också klumpigt att använda om det är för stort. Därför är det bra att börja i någon mindre skala och sedan skaffa sig ett större teleskop om man tycker att det nuvarande teleskopet inte räcker.

Tänk först efter hur du kommer att använda teleskopet och hur din observationsplats ser ut. Anpassa därefter ditt teleskop till förutsättningarna, antingen du bygger ditt eget teleskop eller köper ett färdigtillverkat. Det kommer att löna sig i längden.

Det är inte bara konstruktion och design och hur man kommer använda teleskopet som har betydelse när man väljer teleskop. Man bör också kunna lite grann om hur ett teleskop fungerar och vilka egenskaper olika typer har för att på så sätt kunna välja det som passar dig bäst.

Förstoring

Många tror att teleskopets enda uppgift är att förstora den bild man ser. Egentligen har förstoringen minst betydelse för teleskopet. Genom att byta ut ett okular mot ett annat kan man få det att förstora mer eller mindre men ofta ser man bäst vid låg förstoring.

För att få så stark förstoring som möjligt ska okularets brännvidd vara så kort som möjligt. Okular förekommer i många olika brännvidder från cirka 40 mm ner till 5 mm och det ger förstoringar upp till 300x. Det kan tilläggas att en vanlig fältkikare ofta förstorar 7 eller 8 gånger.

Ju mer man förstorar desto suddigare blir bilden. Dessutom sjunker ljusstyrkan på det objekt man tittar på och det blir svårare att fokusera. Det beror på att det ljus som teleskopet fångar upp inte räcker till. För att kunna förstora mer måste man ta till ett större teleskop.

Kom också ihåg att synfältet vid större förstoring blir mindre vilket gör att du ser en mindre del av stjärnhimlen samtidigt. Redan vid minsta möjliga förstoring som ofta är cirka 50x får bara två fullmånar plats i synfältet. Dessutom förstoras även varje liten vibration. Det räcker med att du råkar stöta till tuben lite lätt för att det objekt du tittar på ska hoppa iväg långt utanför synfältet.

Vid observation av planeterna i vårt solsystem kan högre förstoringar användas medan lägre förstoringar är att föredra när man observerar galaxer, stjärnhopar och nebulosor, sk. "deep sky".

Ljuskänslighet

Ljuskänslighet är en viktigt faktor för ett teleskop. Den bestämmer hur ljussvaga stjärnor man kan se och sätter också gränsen för hur mycket man kan förstora innan bilden blir suddig.

Alla teleskop använder någon sorts lins eller spegel för att samla in ljus. Ljusstrålarna bryts sedan mot en brännpunkt där okularet sitter och förstorar bilden. Ju större linsen eller spegeln är desto mer ljus kan teleskopet fånga upp. Det är alltså diametern på optiken som avgör hur ljussvaga stjärnor teleskopet kommer kunna se och därmed också hur mycket det kan förstora.

Upplösningsförmåga och ljusöppning

Med upplösningsförmåga menas teleskopets förmåga att vid stark förstoring kunna skilja mellan två näraliggande stjärnor. Ofta används dubbelstjärnor när man bestämmer upplösningsförmågan. Detta är två stjärnor som ser ut att befinna sig mycket nära varandra.

Man använder enheten bågsekunder för att beteckna det minsta möjliga avståndet två stjärnor kan vara separerade med för att man ska skilja dem åt. Himmelssfären kan delas upp i 360 grader. Varje grad delas upp i 60 bågminuter och varje bågminut delas upp i 60 bågsekunder. 1 bågsekund är därmed detsamma som 0,00027778 grader. Som referens kan tilläggas att en fullmåne är ungefär 1 grad bred.

Teleskopets upplösningsförmåga beror på huvudlinsens eller huvudspegelns diameter. Detta anges förenklat som teleskopets öppning. Det finns dock en gräns även för hur stor upplösningsförmågan kan bli och det beror på ljusets våglika natur.

Innehållsförteckning | Föregående | Nästa

Redigera