M31 - Andromedagalaxen

(Bildkälla: SEDS)

Information

Andromedagalaxen är den största och mest massiva galaxen i den lokala gruppen av galaxen som vår egen Vintergatan ingår i. Med en magnitud av 3.6 är denna magnifika galax väl synlig för blotta ögat och har förundrat och inspirerat människor genom alla tider.

Redan år 905 f.Kr. var Andromedagalaxen känd som "det lilla molnet" av den Persiska astronomen Al-Sufi. Charles Messier kände dock inte till detta och tillskrev upptäckten Simon Marius som observerade "molnet" genom ett teleskop år 1612. Först 1923 bestämdes dess sanna natur som en galax då Edwin Hubble upptäckte den första Cepheid-variabeln i galaxen och även kunde bestämma dess avstånd. Mätmetoden skulle dock förfinas och avståndet kom att ändras med en faktor av två år 1953 med hjälp av 200-tums "Palomar"-teleskopet samt under 1990-talet med Hipparcos-satelliten och är nu strax under 2 miljoner ljusår.

Du hittar Andromedagalaxen några grader nordväst om stjärnan Mirach (beta And), den mittersta av de tre stjärnor som utgör stommen i stjärnbilden Andromeda. Galaxen kan ses med blotta ögat men kommer till sin fulla rätt i en kikare. Titta helst från en riktigt mörk plats för att kunna se hela galaxen som sträcker sig flera grader på himlen.

Ett teleskop ger ett alldeles för smalt synfält för att man ska kunna se hela galaxen men gör det istället möjligt att observera enskilda objekt inom den.

OB Associationer, stjärnmoln i galaxens yttre spiralarmar

Dessa områden av ihopklumpade unga och varma stjärnor finns i galaxens gas- och stoftrika områden mellan 15 och 100 bågminuter från dess centrum.

NGC 206 eller A78 - Detta är det ljusstarkaste objektet i Andromedagalaxen. Det befinner sig mellan två sprialarmar och mäter ungefär 2x4 bågminuter. Det är utdraget i nordlig-sydlig riktning och indelat i två ljusare delar.

A54 - Tillsammans med denna hop av stjärnor ligger också ett område med lysande väte, av samma typ som t ex Nordamerika-nebulosan och California-nebulosan. Mitt i detta svaga suddiga område lyser en relativt stark stjärna.

A61 - Detta är ytterligare en mix av stjärnor och lysande väte som ligger strax norr om Andromedagalaxens centrum.

A67 - Detta ser ut som en svag galax med en ungefärlig diameter av 1.5 bågminuter. Något ljusstarkare i dess mitt och en väldigt svag stjärna i dess norra del.

Textkälla: S&T nov 1997

Karta