Första höstobservationen 2008

av Jörgen Andersson

Dagen den 25 juli bjöd på fint väder och kvällen såg inte ut att bli något undantag. I början av månaden hade jag gjort ett försök att observera men inte lyckats på grund av den ljusa sommarhimlen.

Sedan någon vecka tillbaka har kvällshimlen blivit mörkare. Jag tog ut mitt Meade ETX125-teleskopet i trädgården efter midnatt och började med att observera Jupiter. Alla av Jupiters månar syntes i kväll. Planetytan uppvisade inga finare detaljer på grund av planetens sydliga läge. Dock var observationen i dag bättre jämfört med den i början av månaden.

Efter ett par minuter vid okularet gick jag vidare till de ljussvaga objekten. Först på listan stod M57. Klockan var 01:10. Nebulosans ringform syntes tydligt trotts att himlen ej var fullständigt mörk. Jag blev förvånad att nebulosan syntes så tydligt. Nästa objekt blev M27, Hantelnebulosan. Nebulosan syntes som en konturlös dimmig fläck. De typiska hantlarna syntes ej. Sedan stod M13 på tur. Klockan var 01:13. Jag kunde observera enskilda stjärnor i hopen.

Efter M13 försökte jag mig på M11. Observationen av M11 får jag klassa som negativ eftersom jag inte kunde urskilja stjärnhopen. Vid det här laget hade en tunn hinna av fukt lagt sig på frontlinsen vilket försämrade mina möjligheter at se ljussvagare stjärnor. Jag gjorde sedan ett försök på M31, Andromedagalaxen. Galaxen syntes som ett litet moln i mitten av synfältet. Det var bara de centrala delarna av galaxen som jag kunde observera.

Klockan hade nu hunnit bli tjugo över ett när jag förflyttade teleskopet till Albiero, den fina dubbelstjärnan i Svanens stjärnbild. Kontrasten mellan den gula och blå stjärnan är som alltid slående vacker. Nästa objekt blev M15, en klotformig stjärnhop i Pegasus. M15 ligger precis i närheten av stjärnan Epsilon Pegasi vilket underlättar när stjärnhopen ska lokaliseras. M15 syntes dock inte lika tydligt som M13.

Klockan hade blivit 01:25 när jag matade in M92 i handkontrollen. M92 har naturligtvis svårt att hävda sig med en så passberömd hop som M13 men är klart värt ett besök. Förflyttade sedan teleskopet till den klotformiga stjärnhopen M2 i Vattumannen. Det var första gången jag observerade stjärnhopen. M2 har en magnitud av 6,5 och en diameter av 12 bågminuter. Jag upplevde M2 som lite ljusstarkare än M92.

Försökte mig sedan på den öppna stjärnhopen M52 i Cassiopeja. Jag kunde dock inte urskilja några stjärnor. Orsaker till den negativa observationen kan vara den ljusa natthimlen mot öster och den imma på frontlinsen som nu blivit mer och mer besvärande.

Klockan är nu fem över halv två och himlen blir snabbt ljusare och ljusare. Jag beslöt mig att avsluta kvällen med att observera månen. Efter observationen bar jag in det nu mycket fuktiga teleskopet och begav mig sedan ner till kontoret för att teckna ner den första hörstobservationen 2008.

Observerade objekt under kvällen: Jupiter, M57, M27, M13, Albiero, M15, M92 och M2. Under hela observationspasset användes ett Meade ETX125PE teleskop med ett 26 mm okular.