Onsdag 26 juli 2017
Vi finns här: www.nak.se

Ljusa asteroider 2014

av Sven Mårdh och André Franke (grafik)


2 Pallas i opposition den 22 februari i Vattenormen (Hydra), magnitud +7,0
4 Vesta i opposition den 13 april i Jungfrun (Virgo), magnitud +5,8
Dvärgplaneten 1 Ceres i opposition den 15 april i Jungfrun (Virgo), magnitud +7,0
12 Victoria i opposition den 8 september i Pegasus, magnitud +9,0
6 Hebe i opposition den 15 november i Floden (Eridanus), magnitud +8,1
3 Juno i opposition den 29 januari 2015 i Vattenormen (Hydra), magnitud +8,1





Det speciella med Ceres och Vesta i år är att de följer varandra tätt. Mellan den 5 januari ända fram till 1 september befinner sig de båda inom 5° från varandra. Minsta avståndet (endast 10 bågminuter) nås den 6 juli då de tyvärr är svåra att observera. Planeten Mars kommer också att kunna hittas ett stycke ifrån Ceres och Vesta under våren.



2 Pallas




2 Pallas står i opposition den 22 februari då den når magnitud +7,0. Asteroidens ljusstyrka håller sig vid magnitud +9,0 eller ljusare mellan nyåret och 9 juni. Under denna period rör sig Pallas i nordlig riktning genom Vattenormen (Hydra) nyåret–23 februari, Sextanten (Sextans) 23 februari–4 mars, Vattenormen 4 mars–9 april och Lejonet 9 april och framåt. Deklination ändras under denna tid från –22,5° till +14,5°!

Pallas passerar nära:
0,3°Ö om Ypsilon1 Hydrae (mag +4,1) den 14 februari kl 22 (mag +7,1).
3,5°ONO om Alphard = Alfa Hydrae (mag +2,0) den 3 mars kl 22 (mag +7,0).
mitt emellan Iota Hydrae (mag +3,9) och Tau2 Hydrae (mag +4,5) den 19 mars kl 00 (mag +7,3). Avståndet mellan stjärnorna är 2,0° och Pallas är 1,0°V om Iota och 0,9°Ö om Tau2.
1,0°OSO om Omikron Leonis (mag +3,5) den 19 april kl 23 (mag +8,2).
endast 10'SO om Ny Leonis (mag +5,3) den 6 maj kl 00 (mag +8,5).
1,3°NNV om Regulus (mag +1,3) den 13 maj kl 01 (mag +8,6).

Fakta om Pallas:
Upptäcktes 28 mars 1802 av den tyske astronomen och läkaren Heinrich Wilhelm Olbers (1758–1840) i Bremen. Olbers upptäckte även bland annat tre kometer och asteroiden 4 Vesta. Han har gett namn åt Olbers paradox som uppmärksammade varför det är mörkt på natten. Pallas är namngiven efter dottern till Triton i den grekiska mytologin. Andra källor säger att asteroiden har fått namnet efter Pallas Athena, ett alternativnamn för gudinnan Athena.

Pallas har dimensionerna 582x556x500 kilometer och är ungefär lika stor som 2 Vesta men har 20% mindre massa än denna. Ytmaterialet består av silikater med låga halter av järn och vatten. Pallas bana lutar hela 34,8° mot jordens banplan och dess excentricitet –0,23 – är nästan lika stor som Plutos. Omloppstiden runt solen är 4,62 år och avståndet dit varierar mellan 2,13 AE (319 miljoner kilometer) och 3,41 AE (510 miljoner kilometer). Rotationstiden är 7,8 timmar.

Pallas kan bli så ljus som magnitud +6,5. Asteroiden når nästan den ljusstyrkan (+6,6) vid oppositionen den 14 mars 2028. Tills dess är årets opposition den mest gynnsamma. Om rymdsonden Dawn gör succé med att utforska Vesta och Ceres kan dess uppdrag komma att förlängas till en förbliflygning av Pallas om bara bränslet räcker.

Åter till toppen



4 Vesta





4 Vesta står i opposition den 13 april då den når magnitud +5,8 och kan alltså observeras för blotta ögat som en svag stjärna bara himlen är klar och mörk. Asteroiden är ljusare än magnitud +7,0 mellan 9 februari och 30 juni och rör sig helt och hållet inom stjärnbilden Jungfrun (Virgo) från nyåret till 16 augusti, då den kommer in i Vågen (Libra). Vid oppositionen står Vesta endast 2,5° från Ceres, se ovan.

Vesta passerar nära:
inom 5,0° från Ceres från 5 januari fram till 1 september.
1,0°S om Heze = Zeta Virginis (mag +3,3) den 15 januari kl 06 (mag +7,5).
0,6°S om 90 Virginis (mag +5,2) den 5 februari kl 06 (mag +7,1).
inom 2,5° från Ceres från 29 mars fram till 5 augusti (bortsett från 28 april–13 maj då avståndet är 2,6°).
0,7°SV om Tau Virginis (mag +4,2) den 25 mars kl 22 (mag +6,1).
0,5°S om 84 Virginis (mag +5,3) den 15 april kl 23 (mag +5,8).
endast 3'SO om 78 Virginis (mag +4,9) den 25 april kl 00 (mag +5,9), avståndet minskar till bara 1,3' följande morgon kl 04.
1,7°SSO om Sigma Virginis (mag +4,8) den 15 maj kl 01 (mag +6,2).
endast 10'S om Ceres (mag +8,4) den 6 juli kl 01 (mag +7,1), tyvärr svårobserverat.

Fakta om Vesta:
Upptäcktes 29 mars 1807 av den tyske astronomen och läkaren Heinrich Wilhelm Olbers (1758–1840) i Bremen. Olbers upptäckte även bland annat tre kometer och asteroiden 2 Pallas. Han har gett namn åt Olbers paradox som uppmärksammade varför det är mörkt på natten. Efter Vesta dröjde det 38 år innan nästa asteroid upptäcktes och under den tiden räknades de som planeter. Namnet kommer från eldens gudinna i den romerska mytologin.

Vesta är troligen solsystemets näst största asteroid (efter Ceres) och tros innehålla nästan 1/10 av hela asteroidbältets massa. I juli 2011 kom Nasas rymdsond Dawn fram till Vesta och gick in i omloppsbana kring den. Närbilder visar en kropp full med kratrar, stenblock och fåror. Vid den södra polen finns den enorma kratern Rheasilvia med diametern 460 kilometer. Den bildades troligen för cirka en miljard år sedan genom en kollision med en mindre himlakropp varvid Vesta förlorade en procent av sin massa. Man har funnit tusentals små asteroider med samma komposition som Vesta och dessa, liksom flera meteoriter som slagit ner på jorden, tros vara resterna av kollisionen. Centralberget i Rheasilvia är hela 23 kilometer högt och troligen solsystemets högsta bergstopp. Dawn var kvar vid Vesta fram till sommaren 2012 för att sedan styras mot Ceres vilken den beräknas nå 2015.

Vesta har dimensionen 578x560x458 kilometer, är ungefär lika stor som 2 Pallas men har högre densitet. Avståndet till solen varierar mellan 2,15 AE (322 miljoner kilometer) och 2,57 AE (385 miljoner kilometer). Omloppstiden runt solen är 3,63 år och rotationstiden 5,3 timmar. Dess magnitud kan nå +5,1 som mest vilket gör Vesta till den ljusaste asteroiden på vår himmel.

Åter till toppen



Dvärgplaneten 1 Ceres





Dvärgplaneten 1 Ceres står i opposition den 15 april då den når magnitud +7,0. Ceres är av magnitud +8,0 eller ljusare mellan 12 februari och 12 juni.
Asteroiden är ljusare än magnitud +7,0 mellan 9 februari och 30 juni och rör sig helt och hållet inom stjärnbilden Jungfrun (Virgo) från nyåret till 16 augusti, då den kommer in i Vågen (Libra). Vid oppositionen står Ceres endast 2,5° från Vesta, se ovan.

Ceres passerar nära:
1,8°NNO om Heze = Zeta Virginis (mag +3,3) den 1 januari kl 06 (mag +8,6).
inom 5,0° från Vesta från 5 januari fram till 1 september.
1,5°S om Tau Virginis (mag +4,2) den 25 januari kl 06 (mag +8,3).
0,5°SSV om CU Virginis (mag +5,0 var) den 21 mars kl 22 (mag +7,3).
inom 2,5° från Vesta från 29 mars fram till 5 augusti (bortsett från 28 april–13 maj då avståndet är 2,6°).
1,3°NNO om Tau Virginis (mag 4,2) den 2 april kl 22 (mag +7,1).
0,3°NNV om 84 Virginis (mag +5,3) den 26 april kl 23 (mag +7,1).
endast 5'N om 78 Virginis (mag +4,9) den 8 maj kl 00 (mag +7,3).
endast 10'N om Vesta (mag +7,1) den 6 juli kl 01 (mag +8,4), tyvärr svårobserverat.

Fakta om Ceres:
Upptäcktes 1 januari 1801 av italienske astronomen och prästen Giuseppe Piazzi (1746–1826) på Sicilien. Piazzi är dessutom bland annat ihågkommen för en stjärnkatalog. Namnet har Ceres fått från den romerska gudinnan av växter och moderlig kärlek.

Ceres räknas numera även som dvärgplanet. Den har nästan 1/3 av asteroidbältets sammanlagda massa, som i sin tur faktiskt har mindre än fyra procent av vår månes massa. Det kan vara bra med perspektiv ibland. Ceres är likt en planet rund till formen och har en ekvatorsdiameter på 975 kilometer (polardiametern är något mindre, 909 kilometer). Det finns indikationer på en tunn atmosfär och frost på ytan.

Ceres har en omloppstid runt solen på 4,60 år, avståndet dit varierar mellan 2,55 AE (381 miljoner kilometer) och 2,99 AE (447 miljoner kilometer). Rotationstiden uppgår till 9,1 timmar. Magnituden toppar vid +6,7 som bäst vilket gör att Ceres aldrig kan ses för blotta ögat. NASA:s rymdsond Dawn kommer fram till dvärgplaneten år 2015.

Åter till toppen



12 Victoria




12 Victoria står i opposition den 8 september då den är av magnitud +9,0. Asteroidens ljusstyrka håller sig vid magnitud +9,5 eller ljusare mellan 31 juli och 4 oktober. Under denna period rör sig Victoria i södra delen av Pegasus.

Victoria passerar nära:
Endast 6'SSO om 52 Pegasi (mag +5,8) den 14 augusti kl 01 (mag +9,3).
På linje med Rho (mag +4,9), Sigma (mag +5,2) och Xi Pegasi (mag 4,2), 1,4°SSO om Xi och 1,3°NNV om Sigma den 28 augusti kl 01 (mag +9,0).
0,9°SO om Homam = Zeta Pegasi (mag +3,4) den 4 september kl 22 (mag +9,0).
1,7°SO om 36 Pegasi (mag +5,6) den 18 september kl 21 (mag +9,1).
Mitt emellan 35 (mag +4,8) och 37 Pegasi (mag +5,5), 0,2°OSO om 35 och 0,4°VNV om 37 den 8 oktober kl 21 (mag +9,7).

Fakta om Victoria:
Upptäcktes 13 september 1850 av den brittiske astronomen John Russell Hind (1823–1895). Asteroidens namn blev omdebatterat då Hind valde det efter den romerska segergudinnan samtidigt som han ville hedra drottning Victoria. Förutom Victoria upptäckte Hind flera andra asteroider (däribland 7 Iris, 8 Flora och 14 Irene), kometer och variabla stjärnor (bland andra R Leporis, U Geminorum och T Tauri).

Victoria är en stor asteroid i huvudbältet mellan Mars och Jupiter. Den klassas som en S-typ och har dimensionerna 132x105x105 kilometer. Tidigare trodde man att den var en dubbelasteroid men senare observationer har visat att den bara har en oregelbunden form.

Vicorias bana har stor excentricitet – dess avstånd till solen varierar mellan 1,82 AE (272 miljoner kilometer) och 2,85 AE (426 miljoner kilometer). Omloppstiden är 3,57 år och rotationstiden 8,7 timmar. Magnituden vid oppositionerna varierar mellan +8,7 och +11,2. Maxvärdet når den i juli 2021 men årets opposition får betraktas som mer än väl godkänd.

Åter till toppen



6 Hebe




6 Hebe står i opposition den 15 november då den når magnitiud +8,1. Asteroiden är av magnitud +9,0 eller ljusare mellan den 4 september och 7 januari nästa år. Under den tiden rör sig Hebe genom Oxen (Taurus) 4–7 september och Floden Eridanus (7 september–11 januari).

Hebe passerar nära:
0,3°ONO om 35 Eridani (mag +5,3) den 20 september kl 01 (mag +8,8).
På linje med Keid = Omikron Eridani2 (mag +4,4) och Beid = Omikron1 Eridani (mag +4,0), 2,1°NV om Keid och 0,9°NV om Beid den 19 oktober kl 00 (mag +8,3).
0,9°N om Delta Eridani (mag +3,5) den 22 november kl 21 (mag +8,1).
1,3°NNO om Epsilon Eridani (mag +3,7) den 2 december kl 21 (mag +8,2).
1,4°VSV om 17 Eridani (mag +4,7) den 21 december kl 19 (mag +8,7).
1,3°NV om 10 Tauri (mag +4,3) den 22 januari 2015 kl 18 (mag +9,4).

Fakta om Hebe:
Upptäcktes 1 juli 1847 av den tyske posttjänstemannen och amatörastronomen Karl Ludwig Hencke (1793–1866). Hencke var också den första som såg asteroiden 5 Astreae och han fann dessutom flera nya variabla stjärnor. Namnet Hebe (den grekiska ungdomens gudinna) föreslogs av Carl Friedrich Gauss.

Hebe befinner sig i asteroidbältet mellan Mars och Jupiter och har dimensionerna 205x185x170 kilometer. Den har ovanligt hög densitet för en asteroid – 3,8 g/cm3 (större än jordens månes och planeten Mars) och dessutom hög albedo (0,27). Hebe tros vara ursprunget till H-kondrit-meteoriterna vilka utgör hela 40% av alla meteoriter som träffar jorden. När Hebe 1977 ockulterade en stjärna observerades något som kan vara en liten måne, "Jebe", till asteroiden; denna har dock aldrig kunnat konfirmeras.

Hebes omloppstid runt solen är 3,78 år, avståndet till solen varierar mellan 1,94 AE (290 miljoner kilometer) och 2,91 AE (436 miljoner kilometer). Rotationstiden är 7,3 timmar. Mellan åren 1900 och 2050 varierar Hebes magnitud i opposition mellan +7,6 och +9,9. Årets opposition är den bästa fram till augusti 2025.

Åter till toppen



3 Juno




3 Juno har inte opposition förrän den 29 januari 2015 då den når magnituden +8,1. Asteroiden är dock av magnitud +9,0 eller ljusare redan från 22 november i år fram till den 11 mars 2015. Under denna period genomlöper Juno stjärnbilden Vattenormen (Hydra) fram till 16 februari 2015 då den når Kräftan (Cancer).

Juno passerar nära:
0,4°N om Sigma Hydrae (mag +4,4) den 8 november kl 01 (mag +9,2).
endast 8'SSV om Eta Hydrae (mag +4,3) den 12 november kl 01 (mag +9,2).
1,3°SSV om Eta Hydrae (mag +4,3) den 19 januari 2015 kl 21 (mag +8,2).
0,7°SSV om Sigma Hydrae (mag +4,4) den 23 januari 2015 kl 21 (mag +8,2).
Både Eta och Sigma finns i Vattenormens (Hydrans) huvud.

Fakta om Juno:
Upptäcktes 1 september 1804 av den tyske astronomen Karl Ludwig Harding (1765–1834) och är döpt efter den högsta gudinnan av alla i den romerska mytologin. Förutom Juno upptäckte Harding även tre kometer.

Juno är en av de större asteroiderna och tros innehålla 1% av hela asteroidbältets massa. Den klassas som en klass S-asteroid med ovanligt hög albedo och har dimensionerna 320x267x200 kilometer. Troligen har Juno en krater omkring 100 kilometer i diameter på sin yta. Man tror att asteroiden kan vara ursprunget för en vanlig typ av stenmeteoriter.

Junos bana har en större excentricitet än Plutos: avståndet till solen varierar mellan 1,99 AE (297 miljoner kilometer) och 3,36 AE (502 miljoner kilometer). Detta gör att dess magnitud kan bli så ljus som +7,5 vid en opposition men kan också svagare än +10. Omloppstiden runt solen är 4,37 år och rotationstiden 7,2 timmar.

Åter till toppen



Tider anges i normaltid alternativt sommartid beroende av vilken som gäller vid det aktuella tillfället.
En del fakta är hämtade från Wikipedia.
Denna sida uppdaterades senast den 16 februari 2014.

Redigera