Onsdag 20 september 2017
Vi finns här: www.nak.se

Ljusa asteroider 2011

av Sven Mårdh och André Franke (grafik)


Asteroider som blir ljusare än magnitud +9:
7 Iris opposition 24 januari i Kräftan (Cancer), mag +7,9.
44 Nysa opposition 10 februari i Lejonet (Leo), mag +8,9.
3 Juno opposition 12 mars i Lejonet (Leo), mag +8,8.
20 Massalia opposition 14 mars i Lejonet (Leo), mag +8,8.
4 Vesta opposition 5 augusti i Stenbocken (Capricornus), mag +5,6.
192 Nausikaa opposition 2 september i Vattumannen (Aquarius), mag +8,3.
1 Ceres opposition 16 september i Valfisken (Cetus), mag +7,7.
1036 Ganymed opposition 28 oktober i Väduren (Aries), mag +8,3.
29 Amphitrite opposition 6 november i Väduren (Aries), mag +8,7.
15 Eunomia opposition 28 november i Perseus, mag +7,9.





7 Iris


7 Iris är vinterns ljusaste asteroid. Den står i opposition den 24 januari med magnituden +7,9 och kommer närmast jorden den 14 januari med avståndet 1,17 AE (175 miljoner kilometer). Iris befinner sig i januari i stjärnbilden Kräftan (Cancer) men når mot slutet av februari det sydöstra hörnet av Tvillingarna (Gemini).

På kvällen den 5 februari passerar Iris 16 bågminuter söder om 8 Cancri (mag +5,1) och den 12 februari 9 bågminuter sydväst om HIP39067 (mag +6,0).

Fakta om Iris:
Upptäcktes 13 augusti 1847 av den engelske astronomen John Russell Hind (1823–1895). Hind upptäckte också ytterligare nio asteroider (bland andra 8 Flora, 12 Victoria och 18 Melpomene) och flera variabla stjärnor (som R Leporis, U Geminorum och T Tauri). Iris är döpt efter regnbågsgudinnan i den grekiska mytologin.

Iris är en stor medlem i asteroidbältet med dimensionerna 240x200x200 kilometer, tillhör den steniga S-typen av asteroider. Ytan är som helhet ljus till färgen (albedon ligger på 0,28) med ett än ljusare område på norra hemisfären. Avståndet till solen varierar mellan 1,83 AE (274 miljoner kilometer) och 2,94 AE (439 miljoner kilometer). Omloppstiden är 3,68 år. Iris kan komma så nära Mars som 0,4 AE, vilket händer nästa gång i november 2054. Rotationstiden är drygt 7 timmar och troligen lutar rotationsaxeln med hela 85°, vilket är bara cirka 13° mindre än Uranus.

Magnituden vid en medelopposition är +7,8, men den kan bli så ljus som +6,7 vilket gör den till det fjärde ljusaste objektet i asteroidbältet efter 4 Vesta, 1 Ceres och 2 Pallas. Nästa gynnsamma opposition inträffar den 30 oktober 2017 då magnituden är +6,9.

Åter till toppen



44 Nysa


44 Nysa rör sig under februari framför det rytande Lejonet (Leo) och kommer mot slutet av månaden in i Kräftan (Cancer). Den står i opposition den 10 februari med magnituden +8,9 och kommer närmast jorden den 8 februari med avståndet 1,11 AE (165 miljoner kilometer).

På kvällen den 1 februari passerar Nysa 28 bågminuter norr om Psi Leonis (mag +5,3).

Fakta om Nysa:
Upptäcktes 27 maj 1857 av den tysk-franske astronomen och målaren Hermann Goldschmidt (1802–1866). Goldschmidt upptäckte sammanlagt 14 asteroider, bland andra 21 Lutetia, 40 Harmonia och 45 Eugenia. Namnet Nysa har inget med förkylning att göra utan var i den grekiska mytologin ett bergsområde där regnnymferna, Hyaderna, uppfostrade guden Dionysus som spädbarn. Prosit på det!

Nysa är den ljusaste och troligen största medlemmen i den asteroidfamilj som bär dess namn; den är klassificerad som en sällsynt klass E-asteroid och har dimensionerna 113x67x65 kilometer. Det finns misstankar om att Nysa egentligen är två kroppar i nära kontakt, men där finns ännu inga säkra bevis.

Avståndet till solen varierar mellan 2,06 AE (309 miljoner kilometer) och 2,78 AE (416 miljoner kilometer). Omloppstiden runt solen är 3,77 år och rotationstiden 6,4 timmar.
Magnituden kan i bästa fall nå upp till +8,8 så detta måste betraktas som en mycket bra opposition.

Åter till toppen



3 Juno


3 Juno kan under framförallt mars ses i södra delen av Lejonet (Leo), inte långt från Jungfrun (Virgo). Den står i opposition den 12 mars då den når magnituden +8,8 och kommer närmast jorden den 4 mars med avståndet 1,77 AE (265 miljoner kilometer). Vid oppositionen står Juno bara 3,3° från den lika ljusa asteroiden 20 Massalia.
På kvällen den 5 mars passerar Juno mellan 89 Leonis (mag +5,8) och HIP56388 (mag +6,5) och den 14 mars är asteroiden 31 bågminuter ovanför till vänster om 80 Leonis (mag +6,3).

Fakta om Juno:
Upptäcktes 1 september 1804 av den tyske astronomen Karl L Harding och är döpt efter den högsta gudinnan av alla i den romerska mytologin. Förutom Juno upptäckte Harding även tre kometer.

Juno är en av de större asteroiderna och tros innehålla 1% av hela asteroidbältets massa. Den klassas som en klass S-asteroid med ovanligt hög albedo och har dimensionerna 320x267x200 kilometer. Troligen har Juno en krater omkring 100 kilometer i diameter på sin yta. Man tror att asteroiden kan vara ursprunget för en vanlig typ av stenmeteoriter.

Junos bana har en större excentricitet än Plutos: avståndet till solen varierar mellan 1,99 AE (297 miljoner kilometer) och 3,36 AE (502 miljoner kilometer). Detta gör att dess magnitud kan bli så ljus som +7,5 vid en opposition men kan också svagare än +10. Omloppstiden runt solen är 4,37 år och rotationstiden 7,2 timmar.

Åter till toppen



20 Massalia


20 Massalia kan ses i samma synfält i en fältkikare som den ungefär lika ljusa 3 Juno under hela mars. Massalia befinner sig strax nedanför till vänster om Juno: avståndet ökar sakta från 3,1° den 1 mars till 3,8 den 1 april. Med andra ord gör Massalia samma rutt som Juno: den rör sig från Jungfrun (Virgo) till Lejonet (Leo) under vårmånaden. Den står i opposition den 14 mars och har då magnituden +8,8. Massalia är närmast jorden den 10 mars då avståndet är 1,26 AE (188 miljoner kilometer).

På kvällen den 23 mars befinner sig Massalia endast 7 bågminuter under Tau Leonis (mag +4,9).

Fakta om Massalia:
Upptäcktes 19 september 1852 av Annibale de Gasparis i Neapel och oberoende följande natt av Jean Chacomac från Marseilles. Den sistnämndes upptäckt publicerades först så det var han som fick namnge asteroiden – Massalia är det grekiska namnet för Marseilles.

Massalia finns i asteroidbältet mellan Mars och Jupiter och är av S-typ. Den är den största kroppen i den asteroidfamilj som döpts just efter Massalia. Troligen är de övriga familjemedlemmarna fragment av Massalia uppkomna i en krock. Asteroiden, som har dimensionerna 160x145x132 kilometer, har ovanligt hög densitet och verkar vara ett solitt stenblock av silikater. Dessutom är det ganska sfäriskt.

Avståndet till solen varierar mellan 2,06 AE (309 miljoner kilometer) och 2,75 AE (412 miljoner kilometer). Omloppstiden är 3,74 år och rotationstiden 8,1 timmar. Massalia kan som ljusast bli av magnitud +8,3.

Åter till toppen



4 Vesta


4 Vesta rör sig från juli och de närmaste månaderna framåt parallellt med den östra (vänstra) sidan av den triangel som stjärnbilden Stenbocken (Capricornus) bildar. Det gör tyvärr att asteroidens deklination minskar från –18° i början av juli till –26° i mitten av september. Det gäller med andra ord att passa på att observera när Vesta står i söder och når sin högsta höjd över horisonten. På plussidan är att asteroiden blir så pass ljus att den på en klar och mörk himmel skulle kunna skönjas för blotta ögat. Den står i en gynnsam perihelieopposition den 5 augusti med magnituden +5,6 och är närmast jorden den 1 augusti då avståndet är 1,23 AE (184 miljoner kilometer) från jorden.

Vesta passerar nära:
21 bågminuter NV om 33 Capricorni (mag +5,4) den 18 juli kl 01
9,7 bågminuter SO om Psi Capricorni (mag +4,1) den 31 augusti kl 23
2,6 bågminuter S om Psi Capricorni (mag +4,1) den 5 oktober kl 21
13 bågminuter N om 36 Capricorni (mag +4,5) den 17 november kl 19

Fakta om Vesta:
Upptäcktes 29 mars 1807 av den tyske astronomen och läkaren Heinrich Wilhelm Olbers i Bremen. Olbers upptäckte även bland annat asteroiden 2 Pallas och har gett namn åt Olbers paradox som uppmärksammade varför det är mörkt på natten. Efter Vesta dröjde det 38 år innan nästa asteroid upptäcktes och under den tiden räknades de som planeter! Namnet kommer från eldens gudinna i den romerska mytologin.

Vesta är solsystemets näst största asteroid (efter Ceres) och tros innehålla nästan 1/10 av hela asteroidbältets massa. På bilder som tagits med Hubble-teleskopet kan man se en stor krater på den södra hemisfären. Kratern bildades genom en kollision med en mindre himlakropp varvid Vesta förlorade en procent av sin massa. Man har funnit tusentals små asteroider med samma komposition som Vesta och dessa tros vara resterna av kollisionen, liksom flera meteoriter som slagit ner på jorden.

Vesta har dimensionen 578x560x458 kilometer, är ungefär lika stor som 2 Pallas men har högre densitet. Avståndet till solen varierar mellan 2,15 AE (322 miljoner kilometer) och 2,57 AE (385 miljoner kilometer). Omloppstiden runt solen är 3,63 år och rotationstiden 5,3 timmar. Dess magnitud kan nå +5,1 som mest vilket gör Vesta till den ljusaste asteroiden. I juli får den besök av NASA:s rymdsond Dawn som under ett år kommer att fotografera den och ta andra data.

Åter till toppen



192 Nausikaa


192 Nausikaa är ljusare än magnitud +9,0 från strax efter mitten av augusti och ungefär en månad framåt. Under den tiden rör sig Nausikaa i Vattumannen (Aquarius). Asteroiden når en mycket gynnsam perihelieopposition den 2 september med magnituden +8,3 och kommer närmast jorden den 8 september med avståndet 0,86 AE (129 miljoner kilometer).

Nausikaa passerar nära:
1,7°S om Lambda Aquarii (mag +3,7) den 25 augusti kl 01
1,9°N om Sigma Aquarii (mag +4,8) den 16 september kl 00
7,5 bågminuter SV om Rho Aquarii (mag +5,3) den 4 oktober kl 22

Fakta om Nausikaa:
Upptäcktes 17 februari 1879 av den österrikiske astronomen Johann Palisa i Pula i nuvarande Kroatien (då i Österrike). Palisa upptäckte hela 122 asteroider, bland andra 153 Hilda, 216 Kleopatra, 243 Ida, 324 Bamberga och Amor-asteroiden 719 Albert. Nausikaa var i den grekiska mytologin dotter till kung Alkinoos och drottning Arete hos faiakerna i Scheria. I Homeros Odysséen fann hon Odysseus naken på stranden och förde honom till sina föräldrars residens.

Nausikaa är av S-typ och har en diameter på 103 kilometer. Den har en omloppstid runt solen på 3,72 år och avståndet dit varierar mellan 1,81 AE (270 miljoner kilometer) och 3,00 AE (448 miljoner kilometer) – banan har en excentricitet på 0,25. Rotationstiden är 13,6 timmar. Magnituden når +8,2 som bäst. En möjlig måne rapporterades 1985, men denna observation har aldrig konfirmerats.

Åter till toppen



1 Ceres


1 Ceres rör sig från juli till december i en ovalformad slinga mellan stjärnbilderna Vattumannen (Aquarius) och Valfisken (Cetus). Oppositionen, som tyvärr inte är så gynnsam, inträffar den 16 september då dvärgplaneten når magnituden +7,6. Minsta avstånd till jorden, 1,99 AE (297 miljoner kilometer), inträffar samma dag.

Ceres passerar nära:
2,6°S om Iota Cet (mag +3,5) den 7 juli kl 02 (svårobserverat i gryningen)
27 bågminuter SO om 6 Ceti (mag +4,9) den 3 september kl 00
20 bågminuter NV om 2 Ceti (mag +4,5) den 14 september kl 23
8 bågminuter S om 106 Aquarii (mag +5,2) den 7 oktober kl 22
19 bågminuter NV om Omega1 Aquarii (mag +5,0) den 10 december kl 18

Fakta om Ceres:
Upptäcktes 1 januari 1801 av italienske astronomen och prästen Giuseppe Piazzi på Sicilien. Piazzi är dessutom bland annat ihågkommen för en stjärnkatalog. Namnet har Ceres fått från den romerska gudinnan av växter och moderlig kärlek.

Ceres räknas numera även som dvärgplanet. Den har nästan 1/3 av asteroidbältets sammanlagda massa, som i sin tur faktiskt har mindre än fyra procent av vår månes massa. Det kan vara bra med perspektiv ibland. Ceres är likt en planet rund till formen och har en ekvatorsdiameter på 975 kilometer (polardiametern är något mindre, 909 kilometer). Det finns indikationer på en tunn atmosfär och frost på ytan.

Ceres har en omloppstid runt solen på 4,60 år, avståndet dit varierar mellan 2,55 AE (381 miljoner kilometer) och 2,99 AE (447 miljoner kilometer). Rotationstiden uppgår till 9,1 timmar. Magnituden toppar vid +6,7 som bäst vilket gör att Ceres aldrig kan ses för blotta ögat. NASA:s rymdsond Dawn kommer fram till dvärgplaneten år 2015.

Åter till toppen



1036 Ganymed





1036 Ganymed intar en gynnsam opposition den 28 oktober då den når magnituden +8,3. Minsta avståndet till jorden, 0,36 AE (54 miljoner kilometer) inträffar redan den 13 oktober kl 02. Asteroiden har magnituden +9,0 eller ljusare från början av oktober och ungefär en månad framåt. Under den tiden rör den sig i en nord–sydlig bana genom Andromeda, Triangeln (Triangulum), Väduren (Aries) och Valfisken (Cetus). Vid oppositionen står Ganymed nära Jupiter som kan tjänstgöra som guide.

Ganymed passerar nära:
24 bågminuter Ö om 51 Andromedae (mag +3,6) den 1 okt kl 02 (mag +9,1)
2,6°V om Almach = Gamma Andromedae (mag +2,1) den 7 okt kl 05 (mag +8,9)
2,7°V om Beta Trianguli (mag +3,0) den 13 okt kl 01 (mag +8,7)
5,4°Ö om galaxen M33 i Triangeln (Triangulum) den 15 okt kl 21 (mag +8,6)
1,3°Ö om Rasalmothallah = Alfa Trianguli (mag +3,4) den 16 okt kl 21 (mag +8,6)
1,1°SV om Hamal = Alfa Arietis (mag +2,0) den 21 okt kl 21 (mag +8,5)
2,1°Ö om Sheratan = Beta Arietis (mag +2,6) den 23 okt kl 21 (mag +8,4)
2,6°Ö om Mesarthim = Gamma Arietis (mag +3,9) den 24 okt kl 21 (mag +8,4)
1,2°V om Jupiter (mag –2,9) den 31 okt kl 05 (mag +8,5)
Ganymed står 2,0° eller närmare Jupiter mellan 30 okt kl 00 och 2 nov kl 01
2,1°Ö om Alrescha = Alfa Piscium (mag +3,8) den 9 nov kl 21 (mag +9,3)

Fakta om Ganymed:
Upptäcktes 23 oktober 1924 av den tyske astronomen Walter Baade (1893–1960) som emigrerade till USA 1931. Baade var verksam både vid Mount Wilson- och Palomar-observatorierna. Han är berömd för att han genom observationer av Andromedagalaxen under andra världskriget delade in stjärnorna i populationer (I och II) och upptäckte att det finns två typer av cepheid-variabler, vilket i sin tur ledde till att den dittills antagna avståndsskalan i universum mer än fördubblades. Tillsammans med Fritz Zwicky identifierade han supernovor som astronomiska objekt och föreslog också neutronstjärnornas existens och är att de är produkten vid supernovaexplosioner. Baade upptäckte sammanlagt tio asteroider, däribland 944 Hidalgo, känd för sin långa omloppstid, och Apollo-asteroiden 1566 Icarus, som kommer närmare solen är Merkurius vid sitt perihelium. Namnet Ganymed har asteroiden, liksom Jupitermånen, fått från Ganymedes – gudarnas munskänk i den grekiska mytologin.

Ganymed är den största asteroiden i Amor-gruppen, det vill säga den kategori som korsar Mars bana men når inte riktigt in till Jorden. En annan känd Amor-asteroid är 433 Eros. Även Marsmånarna Deimos och Phobos kan tidigare ha tillhört denna grupp. Ganymed är av den steniga S-typen och har en diameter på 32 kilometer och en medeldensitet på 2,0 g/cm3. Radarobservationer från 1998 vid Arecibo visar att det rör sig om en hyggligt sfärisk himlakropp.

Ganymed har en omloppstid runt solen på 4,34 år, avståndet dit varierar betydligt mellan 1,23 AE (184 miljoner kilometer) och 2,66 AE (398 miljoner kilometer) – banans excentricitet är hela 0,54. Rotationstiden är 10,3 timmar då magnituden varierar med 0,12 i amplitud.

Åter till toppen



29 Amphitrite


29 Amphitrite står i opposition den 6 november då den når magnituden +8,7. Asteroiden når ungefär denna magnitud vart fjärde år, men detta är ändå den gynnsammaste oppositionen mellan åren 1990 och 2020 om man också ser till deklinationen. Vid oppositionen står Amphitrite i stjärnbilden Väduren (Aries), 6°Ö om Hamal = Alfa Arietis (mag +2,0) och 13°NO om planeten Jupiter. Minsta avståndet till jorden, 1,39 AE (208 miljoner kilometer) inträffar den 5 november kl 22. Asteroiden har magnituden +9,0 eller ljusare från 23 oktober och en knapp månad framåt. Under hela den perioden rör den sig i Väduren i riktning mot Hamal.

Amphitrite passerar nära:
mittemellan Ny Arietis (mag +5,4) och 30 Arietis (mag +6,5) den 1 nov kl 00 (mag +8,8)
0,6°NV om Eta Arietis (mag +5,2) den 30 nov kl 00 (mag +9,2)
2,0°SO om Hamal = Alfa Arietis (mag +2,0) den 2 dec kl 00 (mag +9,3)

Fakta om Amphitrite:
Upptäcktes 1 mars 1854 av den tyske astronomen Albert Marth (1828–1897) vid hans privata observatorium i Regent's Park i London. Marth arbetade bland annat i England och Irland. Var även William Lassells assistent på Malta där han fann 600 nebulosor. Amphitrite är hans enda asteroidupptäckt. Namnet kommer från sjöguden Poseidons maka i den grekiska mytologin.

Amphitrite är en av de största asteroiderna av S-typ, kanske den tredje största efter 15 Eunomia och 3 Juno. Den är sfärisk med storleken 233x212x193 km. Omloppstiden runt solen är 4,08 år, avståndet dit varierar mellan 2,37 AE (354 miljoner kilometer) och 2,74 AE (410 miljoner kilometer). Rotationstiden är 5,4 timmar. Magnituden vid oppositioner kan bli +8,65 som bäst så årets är gynnsam. Vid en mer "normal" opposition ligger magnituden runt +9,5.
amplitud.

Åter till toppen



15 Eunomia


15 Eunomia står i opposition den 28 november med magnituden +7,9 i stjärnbilden Perseus. Ljusare än så kan inte asteroiden bli och dessutom är deklinationen fantastiska +37°! Från oppositionen och fram till 2 december passerar Eunomia framför den kända Kaliforniennebulosan NGC 1499. Nebulosan är mycket svår att se visuellt men är tacksam att fotografera. Asteroiden kommer närmast jorden den 24 november kl 21 med avståndet 1,24 AE (185 miljoner kilometer) och är av magnitud +9,0 eller ljusare från slutet av september till mitten av januari 2012. Den rör sig i stjärnbilden Perseus fram till nyår då den kommer in i Oxen (Taurus).

Eunomia passerar nära:
framför Kaliforniennebulosan NGC 1499 28 nov kl 22–2 dec kl 08 (mag +7,9)
7 bågminuter NV om Menkib = Xi Persei (mag +4,0) den 3 dec kl 20 (mag +8,0)
13 bågminuter NV om Omikron Persei (mag +3,8) den 24 dec kl 20 (mag +8,4)
4,3°N om Plejaderna M45 den 21 jan 2012 kl 20 (mag +9,1)

Fakta om Eunomia:
Upptäcktes 29 juli 1851 av den italienske astronomen Annibale de Gasparis (1819–1892). Gasparis upptäckte sammanlagt nio asteroider, däribland 10 Hygiea, 16 Psyche och 20 Massalia. Eunomia var den lagbundna ordningens gudinna i den grekiska mytologin, tillika en av de tre horerna – årstidernas gudinnor. Eunomia symboliserade vintern.

Eunomia är den största asteroiden av klass S-typ (även om tvåan Juno är nästan lika stor) och är även den största i en underfamilj till denna, döpt efter Eunomia själv. S-typen har ytmaterial av silikater och lite nickel och järn. Eunomia är en avlång kropp med dimensionerna 357x255x212 kilometer och tycks ha regioner vars utseende skiljer sig från varandra. Omloppstiden runt solen är 4,3 år och avståndet dit varierar mellan 2,15 AE (321 miljoner kilometer) och 3,14 AE (469 miljoner kilometer) vilket ger en excentricitet på 0,19. Rotationstiden är 6,1 timmar. Magnituden vid en medelopposition är +8,5. Den når +7,9 som bäst, vilket den alltså gör denna gång.

Åter till toppen



En del fakta är hämtade från Wikipedia.
Denna text uppdaterades senast den 30 oktober 2011.

Redigera