En alternativ observation av en solförmörkelse av Jörgen Andersson Vid den partiella solförmörkelsen 1999-08-11 utförde jag temperaturmätningar för att påvisa om en minskad instrålning i samband med en solförmörkelse har någon påverkan på temperaturen. Vid mätningen kunde jag notera en temperaturnedgång när solskivan skymdes runt 30 procent av månen. Nedgången fortsatte sedan till maximum av förmörkelsen då solskivan var skymd till 73 procent. Temperaturen fluktuerade dock under hela mätningen men en tendens kunde noteras. Det förekommer en osäkerhet vid mätningen eftersom det förekom moln i olika mängd under nästan hela förmörkelsen. Eftersom det rådde en osäkerhet vid den förra mätningen var jag intresserad att genomföra ett likadant experiment vid solförmörkelsen 2008-08-01. Vid denna förmörkelse skulle månen komma att skymma solen maximalt 37,7 procent. Teoretiskt borde det innebära att en mindre påverkan på temperaturen. För att jag skulle kunna jämföra mätningarna likvärdigt användes samma termometer och mätmetod som 1999. Den enda skillnaden var att jag denna gång även skulle mäta temperaturen i skuggan och att avläsningarna skulle ske varje minut istället för var femte. Termometern var av modell Temptec Electronic med en mätnoggrannhet av 1/10 grad. Temperaturen mättes i den fria luften 1 meter över marken direkt i solen. Mätningen skedde vid NAK:s solförmörkelsebevakning i Smedby. Dagen till ära hade både press och radio dykt upp. Även boende i området passade på att besöka observationen. När övriga stod vid teleskopen och svettades i solen satt jag bekvämt tillbakalutad i skuggan. Jag började mätningarna någon minut innan månen startade sin bana över solskivan och avslutade den några minuter efter att månen lämnat solen. Totalt pågick solförmörkelsen i 123 minuter vilket innebär att jag totalt genomförde 246 avläsningar (sol/skugga). Mellan några avläsningar passade jag på att snabbt förflytta mig till något teleskop för att få en visuell bild av förmörkelsen. I samband med maximum drev ett område av cirruscumulus-moln framför solen. Det påverkade naturligtvis mätningen negativt eftersom den inkommande solenergin blev försvagad av molntäcket. Det gör även mätvärdena vid årets förmörkelse osäkra. I diagrammet är den tid då molnen skymde solen markerat med blått. Diagrammet visar tydligt molnens påverkan på temperaturen. I diagrammet återfinns även förmörkelsen i procent. Kurvorna för temperaturen uppvisar ingen tendens att påverkas av förmörkelsen. Det förekommer inget starkt samband vid beräkningen av korrelationen mellan temperatur och förmörkelse. Ett starkt samband uppvisas däremot om korrelationen mellan temperaturen och solhöjden i grader beräknas. Mätningen 2008 uppvisar inte samma resultat som mätningen 1999 gjorde. Är det ett resultat av att solen bara skymdes till 37,7 procent jämfört med 73 procent 1999 eller om förekomsten av moln slumpade sig så att jag erhöll en temperaturnedgång runt maximum får jag låta vara osagt. Jag kommer att genomföra en likadan mätning år 2011 då nästa solförmörkelse är observerbar från Norrköping.