Onsdag 20 september 2017
Vi finns här: www.nak.se

Ljusa asteroider 2012

av Sven Mårdh och André Franke (grafik)


Asteroider av magnitud +9,0 eller ljusare:
15 Eunomia är av mag +9,0 eller ljusare fram till 20 januari, Perseus, Oxen (Taurus).
433 Eros opposition 1 mars i Vattenormen (Hydra), mag +9,2, ljusast 25 jan–13 feb (+8,6).
5 Astraea opposition 12 mars i Lejonet (Leo), mag +9,0.
11 Parthenope opposition 3 september i Vattumannen (Aquarius), mag +9,0.
2 Pallas opposition 25 september i Valfisken (Cetus), mag +8,3.
4 Vesta opposition 9 december i Oxen (Taurus), mag +6,4.
1 Ceres opposition 18 december i Oxen (Taurus), mag +6,7.
9 Metis opposition 1 januari 2013 i Tvillingarna (Gemini), mag +8,5.





15 Eunomia


15 Eunomia stod redan i opposition den 28 november i fjol med magnituden +7,9 i stjärnbilden Perseus. Fram till 20 januari i år rör sig asteroiden från Perseus till Oxen (Taurus), samtidigt som dess magnitud går från +8,6 till +9,0. Detta är det ljusaste som Eunomia blir i år.

Eunomia passerar nära:
4,3°N om Plejaderna M45 den 21 jan 2012 kl 20 (mag +9,1)

Fakta om Eunomia:
Upptäcktes 29 juli 1851 av den italienske astronomen Annibale de Gasparis (1819–1892). Gasparis upptäckte sammanlagt nio asteroider, däribland 10 Hygiea, 11 Parthenope, 16 Psyche och 20 Massalia. Eunomia var den lagbundna ordningens gudinna i den grekiska mytologin, tillika en av de tre horerna – årstidernas gudinnor. Eunomia symboliserade vintern.

Eunomia är den största asteroiden av klass S-typ (även om tvåan Juno är nästan lika stor) och är även den största i en underfamilj till denna, döpt efter Eunomia själv. S-typen har ytmaterial av silikater och lite nickel och järn. Eunomia är en avlång kropp med dimensionerna 357x255x212 kilometer och tycks ha regioner vars utseende skiljer sig från varandra. Omloppstiden runt solen är 4,3 år och avståndet dit varierar mellan 2,15 AE (321 miljoner kilometer) och 3,14 AE (469 miljoner kilometer) vilket ger en excentricitet på 0,19. Rotationstiden är 6,1 timmar. Magnituden vid en medelopposition är +8,5. Den når +7,9 som bäst, vilket den alltså gör denna gång.

Åter till toppen



433 Eros




433 Eros är av magnitud +9,0 eller ljusare från mitten av januari till slutet av februari. Under denna tid rör sig asteroiden snabbt i sydlig riktning genom Lejonet (Leo), Sextanten (Sextans) och Vattenormen (Hydra). Deklinationen går samtidigt från +13 till –26! Eros står i opposition den 1 mars kl 10 med magnitud +9,2 och befinner sig då i Vattenormen, alldeles norr om Luftpumpen (Antlia). Den är närmast jorden redan den 31 januari kl 12 då avståndet är 0,179 AE (27 miljoner kilometer). Detta är det minsta avståndet mellan åren 1975 och 2056. Som ljusast är Eros på vår himmel mellan den 25 januari och 13 februari med magnituden +8,6.

Eros passerar:
i linje med galaxerna M95 och M96 i Lejonet (Leo) den 16 jan kl 02, 0,8°V om M95.
2,0°Ö om Rho Leonis (mag +3,8) den 18 jan kl 05 (mag +8,8).
1,4°Ö om 48 Leonis (mag +5,1) den 20 jan kl 06 (mag +8,8).
1,6°Ö om Beta Sextantis (mag +5,1) den 27 jan kl 02 (mag +8,6).
1,4°Ö om Delta Sextantis (mag +5,2) den 29 jan kl 02 (mag +8,6).
3,1°Ö om Lambda Hydrae (mag +3,6) den 8 feb kl 01 (mag +8,6).
2,4°V om My Hydrae (mag +3,8) den 13 feb kl 00 (mag +8,6).
2,8°V om planetariska nebulosan NGC 3242 = Jupiters spöke den 15 feb kl 00 (mag +8,7).

Fakta om Eros:
Upptäcktes 13 augusti 1898 av den tyske astronomen Carl Gustav Witt (1866–1946), som även var först med att se 422 Berolina. Witt arbetade vid Urania-observatoriet i Berlin och har fått asteroiden 2732 Witt uppkallad efter sig. Eros har sitt namn efter kärleksguden i den grekiska mytologin.

Eros är en jordnära asteroid av klass S-typ med dimensionen 34x11x11 kilometer. Det gör den till den näst största av de jordnära asteroiderna, bara 1036 Ganymed är större. Eros tillhör klassen Amor och är en Mars-korsare. Beräkningar visar att den kan komma att korsa jordbanan om två miljoner år. Ett par kul fakta är att den innehåller mer guld än vad man hittills lyckats utvinna på jorden och att den har en svag hjärtform(!) Detta upptäcktes när rymdsonden Near Shoemaker kretsade runt den 2000–2001. Sonden landade till slut på asteroiden men slutade sända några veckor därefter.

Omloppstiden runt solen är 1,76 år och avståndet dit varierar mellan 1,13 AE (169 miljoner kilometer) och 1,78 AE (267 miljoner kilometer). Rotationstiden är 5 timmar 16 minuter. Banan har en excentricitet på 0,22 och lutningen uppgår till 10,8°. Eros kan nå magnitud +7 som ljusast. Närmast detta var den i januari 1975 (mag +7,7) och nästa gång i januari 2056 (mag +7,6).

Åter till toppen



5 Astraea

5 Astraea står i gynnsam opposition den 12 mars kl 01 i Lejonet (Leo) med magnituden +9,0. Det är bara 0,3 magnituder från det ljusaste den kan bli. Asteroiden börjar annars mars som magnitud +9,3 och slutar som +9,6. Den rör den sig genom Jungfrun (Virgo) 31 december 2011–11 mars och Lejonet (Leo) 11 mars–31 maj. Närmast avståndet till jorden (1,14 AE eller 171 miljoner kilometer) nås den 8 mars kl 23.

Astrea passerar:
11’S om Ny Virginis (mag +4,0) den 1 mars kl 00 (mag +9,3).
22’S om Omega Virginis (mag +5,2) den 10 mars kl 21 (mag +9,0).
21’SV om Iota Leonis (mag +4,0) den 31 mars kl 21 (mag +9,6).

En utskrivbar sökkarta över Astraeas bana hittar du här.

Fakta om Astraea:
Upptäcktes 8 december 1845 av den tyske posttjänstemannen och amatörastronomen Karl Ludwig Hencke (1793–1866). Astraea var den första asteroiden som upptäcktes efter "de fyra stora" 1 Ceres, 2 Pallas, 3 Juno och 4 Vesta, vilka upptäcktes under åren 1801–1807. Hencke var också den första som såg asteroiden 6 Hebe och han fann dessutom flera nya variabla stjärnor. Astraea är latin för grekiskans Astraia "stjärnjungfrun". I den grekiska mytologin var hon dotter till Eos och Astraios. När människornas ondska tilltog i slutet av guldåldern var Astraia den sista odödliga som lämnade jorden. Hon uppsteg till himlen där hon blev stjärnbilden Jungfrun.

Astraea finns i asteroidbältet och har dimensionen 167x123x82 kilometer. Asteroiden består troligen av nickel-järn med silikater av järn och magnesium. Omloppstiden runt solen är 4,13 år och avståndet dit varierar mellan 2,08 AE (312 miljoner kilometer) och 3,06 AE (458 miljoner kilometer). Rotationstiden är 16,8 timmar. Astraeas bana har en excentricitet på 0,19 med en lutning på 5,4°. Asteroiden kan nå magnitud +8,7 vilket den gör vid oppositionen den 15 februari 2016.

Åter till toppen



11 Parthenope



11 Parthenope når opposition den 3 september kl 12 i Vattumannen (Aquarius) med magnituden +9,0. Det är bara 0,3 magnituder från det ljusaste den kan bli. Asteroiden blir dock svagare ju längre man kommer från oppositionsdatumet (mag +9,5 den 11 augusti och +9,4 den 20 september. Parthenope finns i Vattumannen hela tiden från sommaren till nyåret. Närmast avståndet till jorden (1,22 AE eller 182 miljoner kilometer) nås den 1 september kl 00.

Parthenope passerar:
20’V om Psi1 Aquarii (mag +4,2) den 11 augusti kl 00 (mag +9,5).
(Psi består av tre stjärnor i en liten böjd båge – Psi2 har mag +4,4 och Psi3 +5,0. Psi1 och 2 pekar mot Parthenope).
26’NV om Tau Aquarii (mag +4,0) den 14 september kl 23 (mag +9,2).

En utskrivbar sökkarta över Parthenope bana hittar du här.

Fakta om Parthenope:
Upptäcktes 11 maj 1850 av den italienske astronomen Annibale de Gasparis (1819–1892). De Gasparis upptäckte nio asteroider, bland andra 10 Hygiea, 15 Eunomia, 16 Psyche och 20 Massalia. Han har en månkrater och en asteroid uppkallad efter sig. Namnet Parthenope kommer efter en av sirenerna i den grekiska mytologin.

Parthenope tillhör asteroidbältet och har en diameter på 153 kilometer. Den är av spektraltyp S och består troligen av en blandning med metalliskt nickel-järn med magnesium och järnsilikater. Omloppstiden runt solen är 3,84 år och avståndet dit varierar mellan 2,21 AE (331 miljoner kilometer) och 2,70 AE (403 miljoner kilometer). Rotationstiden är 9,4 timmar.

Åter till toppen



2 Pallas



2 Pallas når opposition den 25 september kl 05 i Valfisken (Cetus) med magnituden +8,3. Närmast avståndet till jorden (1,96 AE eller 293 miljoner kilometer) nås den 30 september kl 02. Asteroiden är av magnitud +9,0 eller ljusare från 21 augusti till 10 november. Under hela denna tid rör sig Pallas i Valfisken allt medan deklinationen ändras från +1° till –16°.

Pallas passerar nära:
18'Ö om Iota Ceti (mag +3,5) den 28 september kl 22 (mag +8,3)
14'SO om Iota Ceti (mag +3,5) den 29 september kl 22 (mag +8,3)
11'NV om 2 Ceti (mag +4,5) den 12 december kl 20 (mag +9,4)

En utskrivbar sökkarta över Pallas bana hittar du här.

Fakta om Pallas:
Upptäcktes 28 mars 1802 av den tyske astronomen och läkaren Heinrich Wilhelm Olbers (1758–1840) i Bremen. Olbers upptäckte även bland annat tre kometer och asteroiden (4) Vesta. Han har gett namn åt Olbers paradox som uppmärksammade varför det är mörkt på natten. Pallas är namngiven efter dottern till Triton i den grekiska mytologin. Andra källor säger att asteroiden har fått namnet efter Pallas Athena, ett alternativnamn för gudinnan Athena.

Pallas har dimensionerna 582x556x500 kilometer och är ungefär lika stor som (2) Vesta men har 20% mindre massa än denna. Ytmaterialet består av silikater med låga halter av järn och vatten. Pallas bana lutar hela 34,8° mot jordens banplan och dess excentricitet –0,23 – är nästan lika stor som Plutos. Omloppstiden runt solen är 4,62 år och avståndet dit varierar mellan 2,13 AE (319 miljoner kilometer) och 3,41 AE (510 miljoner kilometer). Rotationstiden är 7,8 timmar. Pallas kan bli så ljus som magnitud +6,5. Asteroiden när nästan den ljusstyrkan (+6,6) vid oppositionen den 14 mars 2028. Tills dess är oppositionen den 22 februari 2014 (magnitud +7,0) den mest gynnsamma. Om rymdsonden Dawn gör succé med att utforska Vesta och Ceres kan dess uppdrag komma att förlängas till en förbliflygning av Pallas om bara bränslet räcker.

Åter till toppen



4 Vesta



4 Vesta syns i Vattumannen (Aquarius) på kvällarna under januari och en bit in i februari, men den blir hela tiden allt svårare att se då den kommer närmare solen. Ljusstyrkan minskar från mag +8,1 till +8,2. Vesta står i konjunktion med solen i april och syns igen först när sommarens ljusa himmel börjar tillåta det i juli–augusti. Då har asteroiden rört sig till Oxen (Taurus) där den också stannar kvar under resten av året. Vesta står i opposition den 9 december med magnituden +6,4, lite svagare än fjolårets +5,6 men är samtidigt betydligt nordligare: deklinationen är +18° mot –23°. Närmaste avståndet till jorden, 1,59 AE (238 miljoner kilometer), nås samma dag som oppositionen.

Vesta passerar nära:
10'NV om 111 Tauri (mag +5,0) den 16 september kl 01 (mag +8,0)
18'N om 117 Tauri (mag +5,8) och 30'SO om 115 Tauri (mag 5,4) den 21 september kl 01 (mag +7,9)
28'N om 122 Tauri (mag +5,5) den 6 oktober kl 00 (mag +7,7)
22'N om 122 Tauri (mag +5,5) den 5 november kl 21 (mag +7,1)
13'N om 117 Tauri (mag +5,8) och 34'SO om 115 Tauri (mag 5,4) den 19 november kl 06 (mag +6,8)
7'N om 111 Tauri (mag +5,0) den 23 november kl 06 (mag +6,8)

Fakta om Vesta:
Upptäcktes 29 mars 1807 av den tyske astronomen och läkaren Heinrich Wilhelm Olbers (1758–1840) i Bremen. Olbers upptäckte även bland annat tre kometer och asteroiden (2) Pallas. Han har gett namn åt Olbers paradox som uppmärksammade varför det är mörkt på natten. Efter Vesta dröjde det 38 år innan nästa asteroid upptäcktes och under den tiden räknades de som planeter. Namnet kommer från eldens gudinna i den romerska mytologin.

Vesta är troligen solsystemets näst största asteroid (efter Ceres) och tros innehålla nästan 1/10 av hela asteroidbältets massa. I juli förra året kom Nasas rymdsond Dawn fram till Vesta och gick in i omloppsbana kring den. Närbilder visar en kropp full med kratrar, stenblock och fåror. Vid den södra polen finns den enorma kratern Rheasilvia med diametern 460 kilometer. Den bildades troligen för cirka en miljard år sedan genom en kollision med en mindre himlakropp varvid Vesta förlorade en procent av sin massa. Man har funnit tusentals små asteroider med samma komposition som Vesta och dessa tros vara resterna av kollisionen, liksom flera meteoriter som slagit ner på jorden. Centralberget i Rheasilvia är hela 23 kilometer högt och troligen solsystemets högsta bergstopp. Dawn är kvar vid Vesta fram till sommaren 2012 för att sedan styras mot Ceres vilken den beräknas nå 2015.

Vesta har dimensionen 578x560x458 kilometer, är ungefär lika stor som 2 Pallas men har högre densitet. Avståndet till solen varierar mellan 2,15 AE (322 miljoner kilometer) och 2,57 AE (385 miljoner kilometer). Omloppstiden runt solen är 3,63 år och rotationstiden 5,3 timmar. Dess magnitud kan nå +5,1 som mest vilket gör Vesta till den ljusaste asteroiden.

Åter till toppen



1 Ceres



1 Ceres finns i Oxen (Taurus) i september, kommer in i nordligaste Orion i mitten av månaden, vidare in i Tvillingarna (Gemini) en månad senare, där den stannar till början av december då den åter når Oxen. Dvärgplaneten når en mycket gynnsam opposition den 18 december med magnituden +6,7 – ljusare kan Ceres inte bli! Senast den var så ljus var 1989 och det dröjer till efter 2050 innan den åter blir lika gynnsam. Minsta avstånd till jorden, 1,68 AE (252 miljoner kilometer), inträffar den 20 december.

Ceres passerar nära:
50'S om Zeta Tauri (mag +3,0) den 5 september kl 01 (mag +8,8)
5'SO om Propus = Eta Geminorum (mag +3,3) den 3 november kl 21 (mag +7,9)
endast 3'Ö om Propus = Eta Geminorum (mag +3,3) den 4 november kl 21 (mag +7,9)
4'N om Propus = Eta Geminorum (mag +3,3) den 5 november kl 21 (mag +7,9)
46'SV om öppna stjärnhopen M35 (mag +5,5) den 23 november kl 20 (mag +7,4)
40'N om 1 Geminorum (mag +4,2) den 27 november kl 20 (mag +7,3)
28'NO om 132 Tauri (mag +4,9) den 13 december kl 20 (mag +6,9)

Fakta om Ceres:
Upptäcktes 1 januari 1801 av italienske astronomen och prästen Giuseppe Piazzi på Sicilien. Piazzi är dessutom bland annat ihågkommen för en stjärnkatalog. Namnet har Ceres fått från den romerska gudinnan av växter och moderlig kärlek.

Ceres räknas numera även som dvärgplanet. Den har nästan 1/3 av asteroidbältets sammanlagda massa, som i sin tur faktiskt har mindre än fyra procent av vår månes massa. Det kan vara bra med perspektiv ibland. Ceres är likt en planet rund till formen och har en ekvatorsdiameter på 975 kilometer (polardiametern är något mindre, 909 kilometer). Det finns indikationer på en tunn atmosfär och frost på ytan.

Ceres har en omloppstid runt solen på 4,60 år, avståndet dit varierar mellan 2,55 AE (381 miljoner kilometer) och 2,99 AE (447 miljoner kilometer). Rotationstiden uppgår till 9,1 timmar. Magnituden toppar vid +6,7 som bäst vilket gör att Ceres aldrig kan ses för blotta ögat. NASA:s rymdsond Dawn kommer fram till dvärgplaneten år 2015.

Åter till toppen



9 Metis



9 Metis når sin opposition först på nyårsdagen 2013 och har då magnituden +8,5. Den är av magnitud +9,0 eller ljusare från 9 december till 23 januari. Under denna period rör den sig med retrograd rörelse genom Tvillingarna (Gemini) till Kusken (Auriga) med deklinationen ökande från +26° till nästan +30°. Minsta avstånd till jorden, 1,14 AE (170 miljoner kilometer) inträffar 30 december kl 02.

Metis passerar nära:
15'N om Krabbnebulosan (M1, mag +9) den 26 augusti kl 03 (mag +10,8)
7'SO om 48 Geminorum (mag +5,8) och endast 6"N om TYC1896-677-1 (mag +10,8) den 2 november kl 22 (mag +9,9)
endast 2'SV om 47 Geminorum (mag +5,8) den 13 december kl 06 (mag +8,9)

Fakta om Metis:
Upptäcktes 25 april 1848 av irländske astronomen Andrew Graham (1815–1908). Han arbetade bland annat med positionsbestämningar av stjärnor och bidrog till såväl Markree-katalogen som Cambridge dito. Metis har fått sitt namn efter en av de kvinnliga titanerna i den grekiska mytologin.

Metis är en oregelbunden asteroid med dimensionerna 235x195x140 kilometer. Den består av silikater och metalliskt nickel-järn och kan vara en restkärna efter en större asteroid som förstördes i en kollision i asteroidbältet. Metis har spektrala likheter med asteroiden 113 Amalthea som också skulle kunna vara en rest från denna kollision.

Metis har en omloppstid runt solen på 3,69 år, avståndet dit varierar mellan 2,10 AE (314 miljoner kilometer) och 2,68 AE (314 miljoner kilometer). Rotationstiden uppgår till 5,1 timmar. Asteroiden kan bli så ljus som magnitud +8,1. Denna opposition är därför relativt gynnsam. Kommande bra oppositioner är 23 mars 2023 (magnitud +8,4) och 11 december 2034 (+8,3).

Åter till toppen



En del fakta är hämtade från Wikipedia.
Denna sida uppdaterades senast den 18 november 2012.

Redigera