Söndag 28 maj 2017
Vi finns här: www.nak.se

Utforska natthimlen med kikaren

Astronomi fascinerar människor. En del nöjer sig med att bläddra lite i astronomiböckerna på biblioteket och att titta på astronomiprogrammen på TV. Andra stannar ute efter att mörkret har lagt sig och tittar på stjärnor, galaxer och nebulosor. Detta är en kort introduktion till några av de objekt på stjärnhimlen som kan ses utan ett teleskop. Vissa är synliga med blotta ögat men de allra flesta blir tydligare med en vanlig kikare.


Att hitta bland stjärnorna

För det första så vill jag göra klart att ett teleskop definitivt inte är nödvändigt för att kunna utforska stjärnhimlen. Många gör misstaget att springa direkt till affären för att köpa ett teleskop, som sedan aldrig blir använt eftersom köparen inte har en aning om hur man hittar något att titta på. Utan att veta lite om hur man navigerar på stjärnhimlen kommer man inte speciellt långt och risken är stor att teleskopet ställs undan i någon garderob.

Bortsett från några av de ljusaste objekten på stjärnhimlen, som månen och de ljusstarka planeterna, så behövs någon typ av navigering för att hitta något intressant att se. Därför blir första steget att lära sig stjärnbilderna. När du har lärt dig några stjärnbilder kommer du att se på stjärnhimlen på ett helt nytt sätt, inte längre endast ett myller av stjärnor, utan områden av stjärnor med olika sidor som erbjuder just sina egna intressanta objekt som bara väntar på att upptäckas.


Djuprymdsobjekt

När du har bekantat dig med de tydligaste stjärnbilderna så blir det mycket lättare att hitta ditt första så kallade djuprymdsobjekt. Namnet beskriver alla de typer av objekt på stjärnhimlen som befinner sig utanför vårt solsystem, tex galaxer, nebulosor och stjärnhopar. De allra flesta djuprymdsobjekt kräver ett teleskop för att kunna ses, men det finns ett par stycken som man kan se med blotta ögat eller med en kikare och några av dessa ska vi gå igenom här.


Andromedagalaxen, M31

(M31 på en stjärnkarta)

Under hösten, om du lever norr om ekvatorn, kan du se den kända Andromedagalaxen eller M31 som den också heter. Det är den galax som ligger närmast vår egen galax, Vintergatan. Faktum är att man kan se den ganska enkelt med blotta ögat under en mörk himmel. Med en kikare ser man tydligt dess ovala form som sträcker sig över kikarens synfält.

Jag glömmer själv aldrig första gången som jag fick syn på Andromedagalaxen. Jag var 17 år och stod på baksidan av vår tomt med en kikare och en stjärnkarta. Jag svepte med kikaren över stjärnhimlen där jag trodde att galaxen skulle finnas, och fick nästan en chock när den plötsligt dök upp i synfältet. Jag hade förväntat mig något väldigt svagt som knappt skulle gå att se, och vad jag såg var precis tvärtom. Med lite fantasi kunde jag se hur spiralarmarna slingrade sig runt galaxens centrum. Jag stod där och tänkte på det enorma avstånd som galaxer spänner över rymden och hur allt detta fick plats i synfältet på min lilla kikare.


Dubbelstjärnhopen, NGC869 och NGC884

(Dubbelstjärnhopen på en stjärnkarta)

Ett av mina favoritobjekt på stjärnhimlen är den kända Dubbelstjärnhopen i stjärnbilden Perseus. Det är faktiskt namnet på två stjärnhopar som ligger väldigt nära varandra, och som är synliga under hösten och vintern. Stjärnhopen är lätt att se med blotta ögat som en suddig liten fläck på stjärnhimlen och i en kikare exploderar synfältet formligen av tusentals stjärnor av olika ljusstyrka och färg. Ta en titt själv! Jag kan stå och titta på stjärnhopen i evigheter. Enligt min mening passar detta objekt bättre i en kikare än i ett teleskop.


Orionnebulosan, M42

(M42 på en stjärnkarta)

På vintern syns ett annat känt objekt, Orionnebulosan i stjärnbilden Orion. Den ser nästan ut som en stjärna för blotta ögat, och många har säkert misstagit den för det utan att veta om att det är en nebulosa. Det är den mittersta av av de tre "stjärnorna" som bilder formationen som brukar kallas Orions svärd, strax nedanför Orions bälte i samma stjärnbild. Ta en titt i kikaren och du kommer att se att det faktiskt är en nebulosa. Inbäddat i nebulositeten finns ett par ganska ljusstarka stjärnor, vilken bidrar till att göra detta till ett mycket intressant objekt för både kikaren och teleskopet.


Pleiaderna, M45

(M45 på en stjärnkarta)

Pleiaderna, eller M45, är ett av de största objekten på stjärnhimlen, om inte det största. Du har säkerligen redan sett det vid något tillfälle och kanske undrat vad det är för något. Det är en stjärnhop som består av 7 ljusstarka och ett par ljussvagare stjärnor. Hela stjärnhopen sträcker sig faktiskt över ett område som är större än fyra måndiametrar. Du hittar den ungefär halvvägs mellan Dubbelstjärnhopen och Orionnebulosan. De sju stjärnorna har gett stjärnhopen namnet "de sju systrarna" i den grekiska mytologin. Dessutom har bilmärket Subaru tagit både namnet och logotypen efter denna sjärnhop.


Bikupehopen, M44

(M44 på en stjärnkarta)

På vinter- och vårhimlen kan man se yttligare ett intressant objekt som passar utmärkt i kikaren. Det handlar om Bikupehopen, eller M44, som finns i stjärnbilden Cancer. Det är ett ganska stor stjärnhop, men lite ljussvagare och glesare mellan stjärnorna till skillnad från de flesta stjärnhopar. Å andra sidan kan den ofta observeras i lite bekvämare vår-temperaturer.


Herculeshopen, M13

(M13 på en stjärnkarta)

Ett av de få ljusstarka djuprymdsobjekten på sommarens stjärnhimmel är stjärnhopen i Hercules, M13. Den är lite svårare att se än de andra objekten eftersom den är mindre och ljussvagare. Å andra sidan är den lite lättare att hitta eftersom den befinner sig i den tydliga stjärnbilden Hercules och kan observeras i skön sommar-temperatur. Detta objekt kräver en kikare för att kunna ses.


Nästa steg

När du har sett några av dessa objekt kan det passa att ta klivet upp till att köpa ett teleskop. Alla de här objekten blir ännu tydligare och vackrare i ett teleskop, och därefter finns hundratals fler objekt som bara väntar på att upptäckas. Titta på en mer detaljerad stjärnkarta eller ladda ner ett planetarieprogram till datorn för att se vad som finns. Ett teleskop kommer inte bara att samla in mer ljus och därigenom göra varje objekt tydligare och mer detaljrikt, du kan också använda högre förstoring. Visserligen ses ofta djuprymdsobjekt bäst vid låg eller mellanhög förstoring, men objekt som månen kan du zomma in på ganska ordentligt. Du får också en mer naturlig och bekvämare observationspostition för kroppen vid ett teleskop jämfört med en kikare.

Om det här låter som nåt för dig så rekommenderar jag att satsa på ett lite större teleskop direkt, kanske ett 6-tums eller 8-tums Dobsonteleskop. Det finns även mindre och mer tekniskt avancerade teleskop för samma pris men personligen föredrar jag ren ljusinsamlingsförmåga framför något annat.

Lycka till med observerandet och hör av dig om du har några frågor!
/ Olle Eriksson

För mer information kan jag rekommendera min artikel (på engelska) om att rita av djuprymdsobjekt vid teleskopet. Alla stjärnkartor som användes i artikeln finns att laddas ner här.

Det finns också mer intressant information på följande sidor (tyvärr på engelska): Cloudy Nights Telescope Reviews, speciellt bland Beginner articles och Observing skills.

Redigera